I den här artikeln kommer vi att utforska den spännande världen av Katarina av Brandenburg-Küstrin och allt som detta tema har att erbjuda. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att fördjupa oss i en upptäcktsresa för att till fullo förstå vikten och relevansen av Katarina av Brandenburg-Küstrin i våra liv. Genom en uttömmande analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna och aspekterna som gör Katarina av Brandenburg-Küstrin till ett ämne av universellt intresse, och tar upp allt från dess sociala inverkan till dess globala implikationer. Med intervjuer med experter, statistiska data och olika perspektiv syftar den här artikeln till att vara en komplett guide som avslöjar mysterierna och dygderna med Katarina av Brandenburg-Küstrin, och erbjuder en heltäckande vision som låter läsaren fördjupa sig i det fascinerande universum av detta ämne.
Katarina av Brandenburg-Küstrin | |
![]() | |
Född | 10 augusti 1549 Kostrzyn nad Odrą, Polen |
---|---|
Död | 30 september 1602 eller 10 oktober 1602 Cölln, Tyskland |
Begravd | Berliner Dom |
Sysselsättning | Aristokrat |
Make | Joakim Fredrik av Brandenburg (g. 1570–1602) |
Barn | Johan Sigismund av Brandenburg (f. 1572) Anna Katarina av Brandenburg (f. 1575) Johann Georg (f. 1577 och 1577) August von Brandenburg (f. 1580) Albert Friedrich von Brandenburg (f. 1582) Joachim von Brandenburg (f. 1583) Ernst (f. 1583) Barbara Sophia von Brandenburg (f. 1584) Christian Wilhelm von Brandenburg (f. 1587) |
Föräldrar | Johan av Brandenburg-Küstrin Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel |
Släktingar | Elisabet av Brandenburg-Küstrin (syskon) Albrekt av Magdeburg och Mainz Joakim II av Brandenburg Johan Georg av Brandenburg Joakim Fredrik av Brandenburg |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Katarina av Brandenburg-Küstrin, född 10 augusti 1549 i Küstrin i Neumark, död 30 september 1602 i Cölln i nuvarande Berlin, var kurfurstinna av Brandenburg från 1598 genom sitt giftermål med kurfurst Joakim Fredrik av Brandenburg.
Katarina tillhörde Brandenburg-Küstrin-grenen av huset Hohenzollern och var yngst av två döttrar till markgreve Johan av Brandenburg-Küstrin och hans maka Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel.
Vid Katarinas giftermål 8 januari 1570 med sin kusins son, den blivande kurfursten Joakim Fredrik av Brandenburg, riktade kejsaren krav mot denne på att ge upp sina anspråk på ärkebiskopsdömet Magdeburg, där Joakim Fredrik var administrator under faderns livstid.
Katharinenbau i Potsdam, ett slott som låg på platsen för det senare Potsdams stadsslott, döptes efter henne då hon erhöll det i gåva från sin make. Hon var också den första ägaren av huset Hohenzollern till slottet Caputh. Hon bedrev välgörenhet för fattiga, grundade mejeriet Wedding i Berlin och ett apotek i Berlins stadsslott, som distribuerade gratis medicin till behövande.
Hon beskrivs som en sträng lutheran som lät trycka religiösa böcker och själv komponerade en bönbok. Hon var liksom sin makes två förra hustrur bekant med Thurneysser, som agerade som hennes rådgivare, och finansierade ett laboratorium för honom i Halle.
Hon avled 30 september 1602 och begravdes 13 oktober i det Hohenzollerska gravkoret i Berlins domkyrka.