I dagens värld har Katarina Sunesdotter blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess betydelse inom yrkesområdet eller dess historiska relevans, har Katarina Sunesdotter fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Den här artikeln försöker till fullo utforska innebörden och konsekvenserna av Katarina Sunesdotter, och erbjuder både en översikt och en detaljerad analys av dess olika aspekter. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Katarina Sunesdotter, med syftet att ge ett komplett och berikande perspektiv på detta ämne av otvivelaktigt betydelse i det aktuella panoramat.
Katarina Sunesdotter | |
---|---|
![]() | |
Samtida gravvård över Katarina i Gudhems kloster. | |
Regeringstid | 1243 eller 1244–2 februari 1250 |
Företrädare | Helena Pedersdotter Strange |
Efterträdare | Sofia Eriksdotter av Danmark |
Gemål | Erik Eriksson |
Ätt | Bjälboätten |
Far | Sune Folkesson |
Mor | Helena Sverkersdotter |
Född | Omkring 1215 |
Död | Mellan 17 januari 1251 och februari 1253 |
Begravd | Gudhems kloster i Västergötland |
Katarina Sunesdotter, även Katarina av Ymseborg[källa behövs], född omkring 1215, sista gången omnämnd i livet 17 januari 1251, död före februari 1253, var Sveriges drottning som gift med kung Erik Eriksson (senare kallad "läspe och halte").
Katarina var dotter till Sune Folkesson och Helena Sverkersdotter (dotter till kung Sverker den yngre). 1244 gifte hon sig med kung Erik Eriksson den läspe och halte (död 2 februari 1250), men de fick inga barn. Den 11 juni 1250 lämnade hon en stor donation till Gudhems kloster, där hon hade för avsikt att ta doket. Hon testamenterade samma år Söderköping till sin syster Benedicta.
En skulptur föreställande Katarina Sunesdotter finns vid Hagatorget i Söderköping. Skulpturen är gjord av S Dahlström 1965. Hennes make finns som träskulptur i Hjo.