Idag är Kata ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Med sin enorma påverkan på dagens samhälle har Kata blivit en central diskussionspunkt i olika sammanhang. Oavsett om det är inom den politiska, sociala, kulturella eller vetenskapliga sfären har Kata lyckats skapa ett brett intresse och har gett upphov till många debatter och forskning. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekterna av Kata och hur det har format hur vi förstår världen omkring oss. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Kata i det samtida samhället.
Kata (|型| eller |形| Lexikalt: "modell, mönster, stil, tradition, formel" respektive "form, mönster, design") är ett japanskt ord med innebörd av norm och fastställda regler för utförande främst inom traditionella japanska konster, men som i vidare mening kan tillämpas om det otal mer eller mindre outtalade konventioner som styr och rutar in japanskt samhällsliv. Begreppet kata innefattar detaljerade koreografiska rörelsemönster som praktiseras antingen enskilt eller i par. Kata används alltså i många sammanhang, inom teaterformer som kabuki och inom teceremoniskolor chadō och blomsterarrangemang, ikebana i kadō. Begereppet kata är dock troligen mest allmänt bekant för dess del i japanska kampsporter, budō.
De fyra traditionella formerna av skådespel i Japan är nō, kyōgen, kabuki och bunraku. Inom detta område, geinō, handlar kata om noggrant fastställda regler att uppträda på scenen, som anknyter till begreppet riaru. Här är kata som konvention av ett helt annat slag än i väst. Kata som konvention har vuxit sig särskilt starkt i kabuki och utvecklats till en konstart i sig, av kabukiforskaren James A. Brandon sammanfattat i tre grupper:[1]
Kata är också ett träningssätt med effektiva bestämda rörelsemönster inom budō, där perfektion i utförande eftersträvas. Rörelserna visualiserar svar på attacker från tänkta motståndare i tävling, nödvärn eller som filosofisk syssla.[2]