I dagens värld är Karvon ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden och sektorer. Dess inverkan har spridit sig till samhället, ekonomin, politiken och kulturen, och skapat intresse och debatt runt om i världen. Från dess ursprung till sin samtida evolution har Karvon varit föremål för studier och analys av experter och akademiker, som försöker förstå dess inflytande på det dagliga livet och utvecklingen av nya paradigm. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Karvon, för att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av detta fenomen som fortsätter att sätta standarden idag.
Karvon | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn |
|
---|---|
Övriga namn | |
Kemisk formel | C10H14O |
Molmassa | 150,22 g/mol |
Utseende | Klar, färglös vätska |
CAS-nummer | 99-49-0 2244-16-8 6485-40-1 |
Egenskaper | |
Densitet | 0,96 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Olöslig (kallt), lite löslig (varmt) g/l |
Smältpunkt | 25,2 °C |
Kokpunkt | 231 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Karvon (äldre benämning karvol) är en delvis hydrerad aromatisk keton, som står terpenerna nära.
Karvon finns som två former av spegelisomerer också kallat enantiomerer: (R)-(-)-Karvon, har en söt mintaktig lukt liksom spearmintlöv. Dess spegelbild, (S)-(+)-Karvon, har en kryddig arom med inslag av råg precis som kumminfrön. Enantiomerer har inte alltid dofter som kan skilja dem åt.
De två enantiomenerna kan också benämnas med de äldre namnen laevo "åt vänster" (L) som hänvisar till (R)-(-)-Karvon och dextro "åt höger" (D) som hänvisar till (S)-(+)-Karvon.
• Olöslig i glycerin.
INCI-namn: Carvone
I svenska farmakopéen av 1901 och 1908 års upplagor byttes eterisk kumminolja ut mot karvon. Om ett recept angav kumminolja var det tillåtet för apoteket att byta ut det mot kavron.
1925 togs emellertid kumminolja tillbaka.
I Tyskland, där karvon var officinell kring sekelskiftet 1800/1900, kallades varan Oleum carvi, men i andra länder betydde Oleum carvi kumminolja.
D-kavron och L-kavron är båda färglösa till ljusgula vätskor, som gulnar i kontakt med luft. De är kemiskt identiska, men molekylerna är spegelvända och lukten är olika.
Råvaror är den tyngre delen av kumminolja (50–60 %) och destillat av dillfröolja (35–60 %).
L-limonen (vänstervridande limonen) oxiderastill terpenketon (monoterpen och omättad keton).
Råvara är grönmyntaessens, som extraheras, utbyte (50–70 %). D-limonen (högervridande limonen) oxideras till terpenketon (monoterpen och omättad keton).
Många ytterligare former finns: - dl-, pino-, iso-, cis-, trans-...
Kavron är dåligt hållbar. Skall förvaras mörkt, svalt, tillslutet. Gul färg är ett tecken på att karvonet är gammalt eller har förvarats fel.
Karvon är en olja, som förekommer i kumminolja, dillolja och andra aromatiska oljor, exempelvis grönmynta också kallat spearmint. De två enantiomererna ger olika smak (S)-(+)-Karvon smakar kummin och (R)-(-)-Karvon ger myntasmak.
Båda karvonisomererna används i livsmedels- och smakindustrin. R)-(-)-Karvon används även för luftfräschningsprodukter och, liksom många eteriska oljor, används karvonolja inom aromaterapi och alternativ medicin.
Föreningen kan ge smak av kummin, dill och grönmynta och karvon har i århundraden används i livsmedel. Naturlig grönmyntaolja återfinns bland annat i tuggummin.
(S)(+)-Karvon används för att hindra potatis från att gro och mögla under lagring. I Nederländerna marknadsförs föreningen under namnet Talent.
(R)-(-)-Karvon har föreslagits för användning som myggmedel, och Environmental Protection Agency granskar en förfrågan att registrera den som en bekämpningsmedel.
(S)-(+)-Karvon är huvudbeståndsdelen av olja från kumminfrön, ca 60–70%, ungefär 10 ton frön produceras varje år. Även i dillfrön förekommer (S)-(+)-Karvon med ca 40–60%. (R)-(+)-Karvon är den förening som det finns mest av i eterisk olja från flera olika mintarter. Spearmint också kallat grönmynta (Menta spicata) består av 50–80% (R)-(-)-Karvon och är en källa till naturlig produktion av enatiomeren.
Det finns tre dubbelbindningar i karvon som kan reduceras, produkten av reduktionen beror av reaktanterna och under vilket förhållande reaktionen sker. Katalytisk hydrogenering av karvon (1) kan ge antingen karvomentol (2) eller karvometon (3). Zink och ättiksyra reducerar karvon och ger produkten dihydrokarbonon (4). MPV-reduktion med användning av propan-2-ol och aluminiumisopropoxid påverkar reduktionen av karbonylgruppen och ger endast karveol (5).
Oxidation av karvon ger olika produkter. vid närvaro av en bas som till exempel bariumhydroxid kan karvon oxideras av luft eller syre och ger en diketon (7). Med väteperoxid blir produkten en epoxid (8). Karvon kan klyvas med hjälp av ozon och ånga och ger då dilakton (9), medan kaliumpermanganat ger (10).