I dagens artikel ska vi prata om Karl von Gerok, ett ämne som fått stor betydelse de senaste åren. Karl von Gerok är ett ämne som har väckt debatt och kontroverser inom olika områden, från den politiska sfären till den sociala och kulturella sfären. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Karl von Gerok, analysera dess inverkan på det nuvarande samhället och dess relevans i det historiska sammanhanget. Vidare kommer vi att diskutera implikationerna av Karl von Gerok i olika aspekter av det dagliga livet, samt dess inflytande på beslutsfattande på individuell och kollektiv nivå. Vi hoppas att den här artikeln ger en heltäckande och berikande vision av Karl von Gerok, som inbjuder till reflektion och debatt om ett ämne av stor relevans idag.
Karl Gerok | |
![]() | |
Född | 30 januari 1815[1][2][3] Vaihingen an der Enz[4], Tyskland |
---|---|
Död | 14 januari 1890[1][2][3] (74 år) Stuttgart[5] |
Begravd | Pragfriedhof |
Medborgare i | Kejsardömet Tyskland |
Utbildad vid | Tübingens universitet Eberhard-Ludwigs-Gymnasium ![]() |
Sysselsättning | Teolog[6], poet, författare[7] |
Föräldrar | Friedrich von Gerok |
Redigera Wikidata |
Karl Friedrich von Gerok, född 30 januari 1815 i Vaihingen an der Enz, död 14 januari 1890 i Stuttgart, var en tysk präst och lyriker.
Gerok var överhovpredikant och överkonsistorialråd i Stuttgart. Han är mest känd som författare till Palmblätter (1850, svensk översättning 1870-75). Bland hans övriga diktsamlingar märks Pfingstrosen (1864), Blumen und Sterne (1868), Deutsche Ostern (1871) samt Auf einsamen Gängen (1878). Gerok utgav även ett flertal predikosamlingar och uppbyggelseskrifter samt de humoristiska Jugenderinnerungen. Hans Ausgewählte Dichtungen utgavs 1907.[8]
Gerok finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med upphov till en text som ledde till en vers i ett verk (nr 445).
|