I dagens värld har Karl Ernst Georges blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal individer och sektorer. Sedan dess uppkomst har Karl Ernst Georges genererat debatter och kontroverser inom olika områden, och dess inverkan fortsätter att vara föremål för studier och analys. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Karl Ernst Georges, utforska dess dimensioner, implikationer och möjliga framtida utvecklingar. Genom en detaljerad och rigorös analys strävar vi efter att belysa detta spännande och betydelsefulla ämne, och erbjuda läsaren en djup och berikande vision av Karl Ernst Georges.
Karl Ernst Georges | |
![]() | |
Född | 26 december 1806[1] Gotha[2] |
---|---|
Död | 25 augusti 1895[3] (88 år) Gotha |
Medborgare i | Tyskland[4] |
Utbildad vid | Göttingens universitet Leipzigs universitet Ernestinum Gotha ![]() |
Sysselsättning | Lärare, klassisk filolog, antikvetare |
Barn | Heinrich Georges (f. 1852) |
Redigera Wikidata |
Karl Ernst Georges, född den 26 december 1806 i Gotha, död där den 25 augusti 1895, var en tysk lexikograf.
Georges, som från 1846 var överlärare vid gymnasiet i sin hemstad, började redan som skolyngling att arbeta i den latinska lexikografin. Efter att tillsammans med Lünemann ha utgivit 7:e upplagan av Schellers Lateinisch-deutsches Handwörterbuch utarbetade han ensam 8:e och 9:e upplagorna av detta arbete, vilka han väsentligt förbättrade, och slutligen utgav han 1848 i sitt eget namn 10:e upplagan, som var ett fullkomligt nytt arbete (dettas 7:e upplaga utkom 1880). Åren 1830–34 offentliggjorde han Deutsch-lateinisches Handwörterbuch (6:e upplagan 1870), 1864–65 Kleines lateinisch-deutsches und deutsch-lateinisches Handwörterbuch och 1876 Lateinisch-deutsches Schulwörterbuch, vilka alla kom ut i flera upplagor. År 1863 fick Georges titeln professor.
|