Numera är Karl Erik Fichtelius ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Sedan dess uppkomst har Karl Erik Fichtelius avsevärt påverkat olika aspekter av det dagliga livet och genererat debatter, diskussioner och förändringar inom olika områden. Inflytandet från Karl Erik Fichtelius finns inom kultur, ekonomi, teknik, politik och många andra områden, vilket gör det till ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Karl Erik Fichtelius, dess utveckling över tid och dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att diskutera möjliga framtida implikationer Karl Erik Fichtelius kan ha i vår ständigt föränderliga värld.
Karl-Erik Fichtelius, född 29 mars 1924 i Stockholm, död 20 januari 2016 i Härnösand, var en svensk läkare och professor emeritus i histologi.
Fichtelius studerade vid Uppsala universitet, där han blev medicine licentiat 1952 och medicine doktor 1954. Han var docent i histologi vid universitetet 1953–1962 och professor i histologi 1962–1971. Fichtelius började 1966 att skriva artiklar i Dagens Nyheter om de globala hot som mänskligheten stod inför. År 1967 redigerade han debattboken Människans villkor: En bok av vetenskapsmän för politiker som samlade tolv ledande svenska forskare. Boken bidrog tillsammans med Hans Palmstiernas Plundring, svält, förgiftning till att miljöfrågorna fick sitt stora genombrott i Sverige.
Fichtelius lämnade en karriär som forskare vid Uppsala universitet för att bli distriktsläkare i Skog i Ångermanland 1972–1987. Han har även intresserat sig för intelligensen hos andra däggdjur med stora hjärnor och drivit tesen att människan kommer från vattenapan. Han deltog i TV-programmet Ett sånt liv med Ingela Agardh, och var värd i Sommar i P1 den 6 juli 1989.
Hans böcker är översatta till flera språk.
Karl Erik Fichtelius är far till Erik Fichtelius.