I den moderna världen har Karin Nordgren blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många samhällssektorer. Dess inflytande sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, inklusive den inverkan den har på kultur och teknik. Det finns många debatter och reflektioner som kretsar kring Karin Nordgren, och dess betydelse är obestridlig idag. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter och förstå dess omfattning och konsekvenser i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta perspektiven på Karin Nordgren och hur det påverkar samhället i stort.
Karin Nordgren | |
Född | Karin Elisabet Nordgren 30 april 1919 Landskrona församling, Skåne, Sverige |
---|---|
Död | 20 januari 2001 (81 år) Oscars församling, Stockholm, Sverige |
Andra namn | Karin Håkansson |
Make | Alf Kjellin (1941–1954; skilda) Carl-Einar Håkansson (1954–2001; hennes död) |
IMDb SFDb |
Karin Elisabet Håkansson, känd under flicknamnet Karin Nordgren, född 30 april 1919 i Landskrona, död 20 januari 2001 i Oscars församling i Stockholm[1], var en svensk skådespelerska.
Karin Nordgren filmdebuterade 1939. Hon kom att medverka i drygt 15 filmproduktioner.
Hon var dotter till kamreren, sedermera assuransdirektören Hugo Nordgren och Nanny Åkeson. Hon var 1941–1954 gift med skådespelaren och regissören Alf Kjellin[2] (1920–1988) och från 1954 med läkaren Carl-Einar Håkansson[3] (1918–2003).[1]
Karin Nordgren är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1945 | Pearl Bryant | Tobaksvägen (Tobacco Road) Jack Kirkland |
Per-Axel Branner | Nya Teatern[5][6] |