I dagens värld är Karin Bergman-de Frey ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från akademiker och ämnesexperter till de som bara söker allmän information, Karin Bergman-de Frey har blivit en avgörande referenspunkt i modern kultur. Med sin påverkan på olika aspekter av samhället har Karin Bergman-de Frey genererat debatter, diskussioner och reflektioner som försöker förstå dess relevans i det aktuella sammanhanget. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika vinklarna för Karin Bergman-de Frey, från dess ursprung till dess utveckling, för att belysa ett av de mest relevanta ämnena idag.
| Karin Bergman-de Frey | |
| Född | Karin Margareta Bergman 20 augusti 1910 Sala stadsförsamling, Västmanland |
|---|---|
| Död | 7 juli 1982 (71 år) Oscars församling, Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare |
| Make | Georg Rydeberg (gift 1931–1934; skild) Emilio De Frey (gift 1935–1950; skild) |
Karin Margareta Bergman-de Frey, under en tid Rydeberg, ogift Bergman, född 20 augusti 1910 i Sala stadsförsamling i Västmanlands län, död 7 juli 1982 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.
Karin Bergman-de Frey kom 1921 från Uppsala till Stockholm med sina föräldrar kamreraren Karl Hjalmar Bergman och Selma Olivia Lindstedt. Hon genomgick Dramatens elevskola i Stockholm 1929–1931 och medverkade i Dramatiska Teaterns uppsättningar av Äfventyret (1929), Ungkarlspappan (1930) och Mordet i katedralen (1939). Vidare medverkade hon i filmerna 65, 66 och jag (1936) i regi av Anders Henrikson och Styrman Karlssons flammor (1938) i regi av Gustaf Edgren.
Hon var 1931–1934 gift med skådespelaren Georg Rydeberg (1907–1983) och fick dottern Nina (1931–2019). 1935 gifte hon om sig i London med Emilio De Frey, ett äktenskap som varade till 1950. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.