Karen Rasmussen

I följande artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Karen Rasmussen, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Från dess inverkan på samhället till dess relevans i historien har Karen Rasmussen varit föremål för studier och analys av både experter och fans. Genom åren har Karen Rasmussen visat sig vara ett mycket viktigt och mångfacetterat ämne, vilket gör det värt att analyseras ur olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika dimensionerna av Karen Rasmussen och undersöka dess inflytande i olika sammanhang, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Karen Rasmussen
Firandet av ”Norge dag” i Linköping den 16 maj 1943. Karen Rasmussen och Rolf Edberg i medborgartåget.
Firandet av ”Norge dag” i Linköping den 16 maj 1943. Karen Rasmussen och Rolf Edberg i medborgartåget.
FöddKaren Rasmussen
19 februari 1905
Bergen, Norge
Död25 januari 2002 (96 år)
Enskede-Årsta församling
MakeNils Jacobsson
(1930–1981; hans död)
IMDb SFDb

Karen Rasmussen, född 19 februari 1905 i Bergen, Norge, död 25 januari 2002 i Enskede-Årsta församling, Stockholm, var en svensk-norsk skådespelare.

Biografi

Rasmussen studerade i Oslo, Stockholm och Paris och scendebuterade på Trondheims teater 1923 som Helga i pjäsen Geografi og kjærlighet och var därefter anställd där till 1925. Efter olika kortare engagemang spelade hon 1930–1935 på Södra Teatern.

Rasmussen filmdebuterade 1922 i Norge. Hon kom att medverka i fyra svenska filmproduktioner.

Hon gifte sig 1930 med skådespelaren Nils Jacobsson (1900–1981), de fick dottern Anne-Marie (1943–2015, gift Liljegren). De är begravda på Skogskyrkogården i Stockholm.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1922 Marietta Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Trondheims teater
1923 Helga Geografi og kjærlighet Trondheims teater
1927 Smällkaramellen
Jean Gilbert, Leo Kastner och Alfred Möller		 Oskar Textorius Vasateatern
Mabel Drottning Helena
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten		 Naima Wifstrand Folkteatern
1928 Svalboet
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka		 Oskar Textorius Vasateatern
1931 Greta Haglund Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin (även regi) och Henning Ohlson		 Södra Teatern
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma		 Björn Hodell Södra Teatern
Vi som går köksvägen
Gösta Stevens		 Nils Lundell Södra Teatern
1933 Den tappre soldaten Schwejk
Jaroslav Hašek		 Oscar Winge Södra Teatern
Josefina Lyckliga Jönsson
Toralf Sandø		 Björn Hodell Södra Teatern
1936 Medverkande Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern
1937 Julia ordnar allt
Fred Duprez		 Björn Hodell Vanadislundens friluftsteater
Tre trallande trubadurer
Ernst Berge		 Vanadislundens friluftsteater
1942 Erica Mogensen Lille Napoleon
Paul Sarauw		 Max Hansen Vasateaterns turné
1946 En jungfru Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 79. Libris 784760 
  4. ^ Sven Haglund (23 januari 1927). ”'Smällkaramellen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-01-23/21/10. Läst 29 augusti 2015. 
  5. ^ Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). https://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016. 
  6. ^ Sven Lindström (1 maj 1928). ”'Svalboet' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-01/118/8. Läst 29 augusti 2015. 
  7. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teater Musik Film: Södrans start”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-24/260/10. Läst 7 januari 2016. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Vi som går köksvägen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 27 augusti 2015. 
  10. ^ ”Södrans höstpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 24 september 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-24/259/12. Läst 17 december 2015. 
  11. ^ Oscar Rydqvist (22 oktober 1933). ”'Lyckliga Jönsson' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/16. Läst 5 januari 2016. 
  12. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 30 maj 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-05-30/143/12. Läst 10 januari 2016. 
  14. ^ ”Fyra friluftsscener starta för sommaren: 'Julia ordnar allt' på Vanadislunden”. Dagens Nyheter: s. 13. 6 juni 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-06-06/150/13. Läst 10 januari 2016. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: 'Tre trallande trubadurer' på Vanadisteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 20 juni 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-06-20/164/10. Läst 10 januari 2016. 
  16. ^ Oscar Rydqvist (14 oktober 1942). ”Max Hansen i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-14/279/9. Läst 1 maj 2016. 
  17. ^ ”Man kan aldrig veta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22234&pos=142. Läst 24 april 2016. 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168. Libris 1404046 

Externa länkar