Kapoider

I dagens värld är Kapoider ett ämne som har blivit allt mer aktuellt och har skapat ett brett intresse inom olika samhällsområden. Oavsett om det beror på dess inverkan på vardagen, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Kapoider fångat uppmärksamheten hos experter, entusiaster och även de som precis har börjat utforska detta fenomen. När Kapoider fortsätter att transformera och utvecklas är det absolut nödvändigt att förstå dess komplexitet, implikationer och förgreningar i olika sammanhang. Den här artikeln kommer att ta en djupare titt på Kapoider, utforska dess ursprung, nuvarande inflytande och möjlig framtida utveckling.

Kvinna av san-folket i Botswana.
Man av khoikhoi-folket i Sydafrika.

Kapoider är en föråldrad och ofta ansedd som rasistisk benämning på den ursprungsbefolkning i södra Afrika som idag kallas för khoisanfolk, som inkluderar khoikhoi- och sanfolket. Den kapoida rasen var en benämning som först användes 1962 av antropologen Carleton S. Coon. Benämningen kapoider har idag fallit ur bruk då vetenskapen i allt väsentligt frångått teorier om att det skulle finnas olika människoraser.

Karakteristika

Enligt rasbiologin karakteriserades kapoidernas fenotyp av "brungul" hudfärg, mongolveck, hår med små hårda lockar och en relativt kort kroppslängd, vilket gjorde att de skilde sig ifrån andra svarta afrikaner. Kvinnorna var även kända för en speciell stark fettanhopning i stusspartiet, så kallat steatopygi.

Kapoiderna ansågs vara den äldsta av människans huvudraser.

Se även

Källor

  1. ^ Pettersson, Ulf (12 april 2009). ”Ny dna-teknik visar att det inte finns raser”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser. Läst 1 juni 2012. 
  2. ^ Selander, Torbjörn (18 februari 2010). ”Bushmannen som har våra urfäders arvsmassa”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/bushmannen-som-har-vara-urfaders-arvsmassa/. Läst 1 juni 2012.