Kalott
I den här artikeln kommer ämnet Kalott att behandlas, med syftet att ge en uttömmande analys av denna fråga. Kalott är ett ämne av relevans idag och dess studie är av yttersta vikt inom olika områden. Genom detta skrivande strävar vi efter att erbjuda en heltäckande vision av Kalott, utforska dess olika aspekter, implikationer och möjliga lösningar. Olika synpunkter kommer att behandlas och olika tillvägagångssätt kommer att analyseras för att till fullo förstå komplexiteten kring Kalott. Den här artikeln syftar till att skapa en debatt kring Kalott, främja reflektion och utbyte av idéer bland läsarna.
|
| |
Kardinaler har röda kalotter, påven har vit.
| ||
Kalott (franska: calotte) är en liten mjuk hatt utan brätten, som tätt omsluter hjässan.[1] Den förekommer i många kulturer och i många utföranden. Österländska män bär den ibland under turbanen.
Kalotten (italienska zucchetto, efter zucca – 'huvud'[2]) tillhör den romersk-katolska prästdräkten[1] och bärs av prelaterna över tonsuren. Den har samma färg som kaftanen; de lägre prästerna har svart, biskoparna violett, kardinalerna har röd,[2] medan påvens kalott är vit.
I Sverige var kalott vanlig under stormaktstiden. En svart kalott tillhörde den äldre prästdräkten[1] men brukades också inom den lärda yrkena, liksom av ”högre” borgare.
En variant av kalott, kallad kilmössa eftersom den är sydd av kilformade delar, är del av vissa svenska folkdräkter.[1] Den kalott som bärs av judar kallas kippa. I många områden där man bär huvuddukar eller turbaner viras den ofta över en kalott av något slag.
Se även
Referenser
- ^ "kalott". NE.se. Läst 18 november 2013.
- ^ Braun, J. (1912):"Zucchetto". Newadvent.org. Läst 18 november 2013. (engelska)