I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kalls landskommun. Genom historien har Kalls landskommun spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhället, från dess inverkan på kultur och traditioner till dess inflytande på ekonomi och politik. Vi kommer att utforska de olika tillvägagångssätt och perspektiv som finns kring Kalls landskommun, såväl som dess utveckling över tid. Detta ämne ger oss möjlighet att reflektera och förstå vikten av Kalls landskommun i våra liv och i världen omkring oss.
1971 infördes enhetlig kommuntyp och Kalls landskommun ombildades därmed till Kalls kommun, dock utan territoriella förändringar den gången. 1974 blev kommunen en del av den nya Åre kommun, tillsammans med Hallen, Mörsil, Undersåker och Åre.[1]
År 1959 uppgick kommunens befolkning till 1 340 invånare och därmed var Kall den befolkningsmässigt näst minsta landskommunen i länet, endast Hotagen var mindre.
1959 var kommunens befolkningstäthet 0,6 invånare/km². Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som då var 18,0 invånare/km² medan länsgenomsnittet var 3,0 invånare/km².[2]
Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver en röd älghornskrona över en av vågskura bildad blå stam.[3]
