Kaarlo Harvala
I dagens värld är Kaarlo Harvala ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Kaarlo Harvala blivit ett fenomen som fortsätter att generera debatt och kontroverser. Genom historien har Kaarlo Harvala spelat en grundläggande roll i människors liv, genom att påverka hur vi lever, tänker och relaterar till andra. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Kaarlo Harvala och dess relevans i dagens värld, och undersöka dess mest relevanta aspekter och dess inverkan på olika samhällsområden.
| Kaarlo Harvala | |
 SPD:s partistyrelse 1922. Kaarlo Harvala i översta raden, tvåa från vänster.
| |
| Tid i befattningen 5 september 1922–31 augusti 1939 | |
| Valkrets | Tavastlands läns norra valkrets |
|---|---|
| Tid i befattningen 1930–1942 | |
| Företrädare | Matti Paasivuori |
| Efterträdare | Väinö Salovaara |
| Född | Kaarlo Jafet Helminen 15 februari 1885  Ruovesi, Finland
|
| Död | 24 oktober 1942 (57 år) Helsingfors |
| Nationalitet | Finländsk |
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Yrke | Journalist |
Kaarlo Jafet Harvala (tidigare Helminen), född 15 februari 1885 i Ruovesi, död 24 oktober 1942 i Helsingfors, var en finländsk politiker och journalist. Han var riksdagsledamot 1922–1939 och partiordförande för Socialdemokraterna 1930–1942.
Harvala var sekreterare för torpare-organisationen Förbundet för markarrendatorerna i Finland (Suomen maanvuokraajain liitto) i Tammerfors 1912–1918. Efter inbördeskriget 1918 fängslades han för att ha tjänat som högsta juridiska person för de röda när han tjänstgjorde som ordförande för den revolutionära högsta domstolen. Efter frigivningen från fängelset arbetade Harvala som chefredaktör för Kansan Sana och Kansan Lehti i Tammerfors och som redaktör för Sosialisti i Åbo 1919. Från 1919 till 1921 var han journalist för partiorganet Suomen Sosialidemokraatti. Efter inbördeskriget var Harvala också ordförande för Finlands socialdemokratiska tidningsförbund.
Harvala valdes första gången in i riksdagen för Tavastlands norra valkrets 1922. Han var elektor i presidentvalen 1925, 1931 och 1937. Från 1937 till sin död var Harvala direktör och viceordförande i styrelsen för Alko.
Källor
- ^ . Riksdagen. Läst 15 april 2023.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.
| ||||||||||||||||||||||||||||