Järnvägskorridor

I den här artikeln kommer ämnet Järnvägskorridor att tas upp, som har varit föremål för intresse och studier inom olika kunskapsområden. Järnvägskorridor är ett ämne som väcker nyfikenhet och debatt bland experter och fans, eftersom dess relevans överskrider geografiska och tidsmässiga gränser. Genom historien har Järnvägskorridor varit föremål för analys och reflektion och genererat motstridiga och berikande åsikter. I denna mening är det väsentligt att fördjupa vår förståelse och bedömning, för att förstå dess inverkan på samhället och på utvecklingen av idéer och kunskap. Genom en uttömmande analys försöker vi belysa nyckelaspekterna av Järnvägskorridor, utforska dess implikationer och möjliga framtidsutsikter.

 Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2021-04)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

En järnvägskorridor är en gränsöverskridande järnväg, som möjliggör att samma tåg med samma förare ska kunna köra hela sträckan.

Kännetecken

  • Järnvägskorridor är ett begrepp skapat av EU för att skapa ett nät av gränsöverskridande järnvägslinjer genom Europa för att höja tågets konkurrenskraft, främst för godstransporter.
  • En järnvägskorridor kännetecknas av att hela linjen, förutom spårvidd och koppel, har ett gemensamt säkerhetssystem med signaler, hyttsignalsystem, ställverk och trafikföreskrifter byggt på det standardiserade European Rail Traffic Management System, ERTMS.
  • Kontaktledningarna följer även vissa standardkrav men däremot kan strömsystemet variera. Det är ett problem man inte kommer från, då det blir för dyrt att byta, även om likströmssystemen är på väg att på sikt fasas ur.
  • EU definierade under mitten av 2000-talet sex olika järnvägskorridorer A - F där varje land som passeras förbundit sig att efter en tidsplan uppgradera berörda korridoravsnitt efter en överenskommen tidsplan.

Korridor B

I Sverige går en del av korridor B, den längsta korridoren som går mellan Stockholm och Neapel.

Följande delsträckor är planerade:

  • Stockholm - Tyska gränsen (genom Danmark), 2015, men uppskjutet till tidigast 2020.
  • Tyska gränsen - München, 2020
  • München - Innsbruck, år ej fastställt
  • Innsbruck - Neapel 2014

Redan innan dessa år förekommer det genomgående godståg som dock måste ha flera

Se även

Referenser

Illustrationsbehov Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.