Idag är Jyllands-Posten ett ämne som har stor relevans i vårt samhälle. I åratal har det väckt intresse hos specialister och människor i allmänhet, på grund av dess många aspekter och dess inverkan på olika områden. Genom historien har Jyllands-Posten skapat debatt, kontroverser och i sin tur stora framsteg och innovationer. Det är ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som fortsätter att utvecklas över tid. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jyllands-Posten, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande på vardagen. På så sätt kan vi bättre förstå vilken relevans Jyllands-Posten har i dagens samhälle.
Jyllands-Posten | |
![]() Jyllandsposten 2 oktober 1871. | |
Publikationstyp | Dagstidning |
---|---|
Grundad | 2 oktober 1871 |
Land | Danmark ![]() |
Huvudkontor | Viby, ![]() |
Språk | Danska |
Huvudägare | Jyllands-Postens Fond |
Utmärkelser | Victorpriset ![]() |
Jyllands-Posten, sedan 1969 Morgenavisen Jyllands-Posten, ofta förkortat JP, är en dansk dagstidning etablerad 2 oktober 1871. Tidningen betecknas som "oberoende borgerlig" och utkommer med sju nummer per vecka.
Under 1920- och 1930-talen var Jyllands-Posten en fascistvänlig tidning och stödde öppet den nazistiska regeringen i Tyskland. När den italienska fascistiske diktatorn Benito Mussolini tillträdde som ledare för den fascistiska koalitionsregeringen i Italien hyllade Jyllands-Posten honom och menade att en sådan stark man var precis var Italien behövde.
1938 publicerade man dock ett öppet brev från den danske författaren och prästen Kaj Munk till Benito Mussolini där denne kritiserade förföljelsen av judar. Kaj Munk kom senare att mördas av Gestapo under den tyska ockupationen av Danmark.
I september 2005 publicerade tidningen en serie satiriska teckningar av islams profet Muhammed, vilket har lett till protester från muslimska grupper. Libyen, Saudiarabien och Iran har dragit tillbaka ambassadörer från Danmark, och i flera länder har konsumentbojkotter av danska produkter uppstått. Jyllands-Posten bad i januari 2006 om ursäkt för att ha sårat människor i den muslimska världen, men inte för att ha publicerat teckningarna.
2002 kritiserade den danske pressombudsmannen tidningen för att ha brutit mot de pressetiska reglerna beträffande ras .
Jyllands-Posten tryckte även en artikel som hävdade flyktingrelaterade förfalskningar utförda av palestinska flyktingar i Danmark vilket anses ha bidragit till Anders Fogh Rasmussens valframgångar i november 2001. Artikeln visade sig senare inte ha några hållbara grunder och ledde till att dåvarande chefredaktören Ulrik Haagerup sparkades .
European Network Against Racism (ENAR), en samling NGO:s med finansiellt forskningsstöd från Europeiska kommissionen, slog fast att danska media fokuserade på en överdriven mängd negativa nyheter om invandring, framförallt med fokus på muslimer. Rapporten slog fast att sådan mediafokus som Jyllands-posten inriktar sig på har skuld i ökningen av rasism i dansk politik