I dagens värld är Jungfru ett ämne som har fått stor relevans inom alla samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på människors dagliga liv har Jungfru varit föremål för kontinuerlig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika aspekterna av Jungfru, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan idag. Genom intervjuer med experter inom området och relevant statistisk data försöker vi bygga en tydlig och komplett bild av Jungfru, fördjupa oss i dess implikationer och utmaningar.
Jungfru (medellågtyska juncvrouwe, ung adelsdam) är ett ord för en flicka eller kvinna som är oskuld (virgo intacta), det vill säga som inte har haft samlag.
Ordet var i äldre tider en titel för en ogift kvinna av adlig börd. Den började på 1700-talet att ersättas av fröken och (inom borgarståndet) mamsell.
Titeln förlorade därvid mycket av sin tidigare status, och kom sedan snarare att beteckna en tjänsteflicka i finare hushåll, på liknande sätt kunde barnflicka även kallas "barnjungfru", men begreppet kunde också mer allmänt användas om en flicka-kvinna av lägre medelklass. Jungfru och barnjungfru upphörde i Sverige under 1920- och 30-talen att vara beteckningen för en form av tjänsteflicka, och ord som "hembiträde" och "barnflicka" blev i stället allt vanligare.