I den här artikeln kommer vi att utforska Josef Hammar, ett ämne som har skapat intresse och debatt inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Josef Hammar fångat många människors uppmärksamhet och väckt olika synpunkter och åsikter. Med tiden har Josef Hammar utvecklats och blivit ett relevant ämne i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Josef Hammar, med syftet att erbjuda en heltäckande och balanserad syn på detta ämne. Dessutom kommer vi att analysera dess inverkan på olika sektorer och hur den har påverkat hur vi möter och hanterar de utmaningar som uppstår.
Josef Hammar, född 15 november 1868 i Helsingborg, död 4 augusti 1927 i Bouzaréah, Franska Algeriet, var en svensk militärläkare, kanotist och äventyrare.
Efter mogenhetsexamen i Kristianstad 1886 blev Hammar student vid Lunds universitet där han avlade en mediko-filosofisk examen 1888. Hammar blev medicine kandidat vid Karolinska institutet 1893 och legitimerad läkare 1898.
Åren 1896–1898 var han fältläkarstipendiat av andra klass. Han var läkare vid Alfred Nathorsts expedition till Grönland 1899 och därefter fältläkarstipendiat av 1:a klass 1899-1901. Hammar var därefter bataljonsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente 1901-1904 och vid Positionsartilleriregementet från 1904. Han var 1905-1907 extra assistent vid arméförvaltningens intendenturdepartements sjukvårdsbyrå och erhöll 1907 kaptens värdighet. Hammar blev 1916 regementsläkare i Fältläkarkåren och 1917 vid Skånska dragonregementet.
Josef Hammar var från 1910 ledamot av Krigsvetenskapsakademien.
Hammar var en tidig svensk kanotist. Vid 1889 års svenska Grönlandsexpedition (ledd av Alfred Nathorst) medförde Hammar kanoten Kajaka, konstruerad av Carl Smith.
Åren 1918–1920 var Josef Hammar andre stadsläkare i Ystad. 1926 flyttade han med sin familj till Franska Algeriet, där han förvärvat en farm.
Josef Hammar var son till kyrkoherden August Hammar. En kusin var anatomen och universitetsläraren August Hammar.