I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Johannes Linnankoski ur olika perspektiv, analysera dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka dess utveckling över tid, dess implikationer inom olika områden och hur det har påverkat vårt sätt att relatera till världen omkring oss. Johannes Linnankoski är ett ämne som har väckt intresse och nyfikenhet hos många, och när vi går vidare i den här artikeln hoppas vi kunna ge en djupare förståelse för dess betydelse och innebörd i vår nuvarande verklighet.
Johannes Linnankoski | |
![]() | |
Född | Vihtori Johan Peltonen 18 oktober 1869[1][2][3] Askola, Finland |
---|---|
Död | 10 augusti 1913[1][2][4] (43 år) Helsingfors |
Andra namn | Johannes Linnankoski |
Medborgare i | Storfurstendömet Finland |
Sysselsättning | Författare[3], journalist, översättare |
Noterbara verk | Sången om den eldröda blomman |
Barn | Osku Velho (f. 1895) |
Redigera Wikidata |
Johannes Linnankoski egentligen Juhani Vihtori Peltonen, född 20 oktober 1869 i Askola, Nyland, Finland, död 10 augusti 1913 i Helsingfors, Finland var en finsk författare, som skrev såväl prosa som dramatik. Han skildrade främst finskt allmogeliv. Den välkända Sången om den eldröda blomman är en mycket romantisk berättelse om en timmerflottares kärleksliv. [5]
År 1895 startade Linnankoski den första finskspråkiga tidningen på den nyländska landsbygden, Uusimaa (det finska namnet på Nyland), i Borgå. Han var dess chefredaktör fram till 1899. Han skrev ett stort antal politiska och sociala inlägg. Han var också aktiv i Östra Nylands kultur- och föreningsliv och var med om att grunda banken i Borgå, den finskspråkiga skolan och jordbrukssällskap. Han var också en av grundarna av Finnbys folkskola.
1938 uppfördes ett museum för att hedra Linnankoskis författarskap, invid en bastubyggnad där Linnankoski enligt sägnen ska ha fötts.
Asteroiden 7416 Linnankoski är uppkallad efter honom.[6]