Idag är Johannes Laurentii (kyrkoherde i Säbrå) ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, och genererar diskussioner och reflektioner om dess inflytande på våra liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Johannes Laurentii (kyrkoherde i Säbrå) varit föremål för intresse och studier, vilket motiverat experter och fans att fördjupa sig i dess många aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna relaterade till Johannes Laurentii (kyrkoherde i Säbrå), och analysera dess betydelse och implikationer i dagens värld.
| Johannes Laurentii | |
| Född | 24 januari 1548 Säbrå församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 26 april 1603 (55 år) Säbrå församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker, präst |
| Befattning | |
| Kyrkoherde (1589–1603) | |
| Barn | Jacobus Johannis Zebrozynthius (f. 1582 och 1572) Stormor i Dalom (f. 1594) |
| Föräldrar | Laurentius Svenonis |
| Släktingar | Engelbertus Laurentii (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Laurentii, född 24 januari 1548 i Säbrå församling, Ångermanland, död 26 april 1603 i Säbrå församling, Ångermanland, var en svensk präst och riksdagsman.
Johannes Laurentii var son till sin företrädare i Säbrå, Laurentius Svenonis, samt bror till Engelbertus Laurentii. Äldre uppgifter har gjort gällande att han skulle ha tillhört Bureätten på svärdssidan, vilket dock nyare släktforskning och DNA-tester kunnat vederlägga. Enligt senare, mindre pålitliga uppgifter hos Andreas Olavi Rhyzelius var modern den ädla Margareta Engelbrektsdotter, dotter till den "välbeskedlige Engelbrekt Jansson".
Efter en tjänst som docent i Gävle blev han 1588 vice pastor och året därpå ordinarie kyrkoherde i Själevads socken. Sistnämnda år bytte han emellertid tjänst med sin bror Engelbertus och blev följaktligen kyrkoherde i födelsesocknen Säbrå.
Johannes undertecknade beslutet från Uppsala möte och deltog i Söderköpings riksdag.
Johannes gifte sig första gången med Kerstin Zynthia. Han gifte sig andra gången med Anna Segersdotter, dotter till knapen Seger Olofsson i Nensjö i Gudmundrå socken. De var av samma släkt som Ehrenklo. De fick tillsammans barnen biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius (1582–1642) i Strängnäs stift, Lars Hansson (död 1621), landstingsmannen och riksdagsmannen Christopher Hansson Zynth (1589–1656), Kirstin Hansdotter som var gift med Måns Ericsson och landsskrivaren Carl Persson i Ångermanland och Margareta Saebroensis även kalla "Stormor i Dalom" som var gift med prosten Elaus Terserus i Leksands församling och Uno Troilus i Leksands församling. Efter Johannes död gifte Anna Segersdotter om sig med kyrkoherden Olaus Martini i Nordingrå församling.[1]