Johannes Gistadius

I den här artikeln ska vi på djupet utforska Johannes Gistadius och dess relevans i dagens samhälle. Johannes Gistadius har varit ett ämne av intresse under lång tid, och dess inverkan spänner över flera aspekter av det moderna livet. Omfattande forskning har bedrivits om Johannes Gistadius under åren, vilket resulterat i en betydande mängd kunskap om ämnet. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har tagits mot Johannes Gistadius, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att diskutera de praktiska och teoretiska implikationerna av Johannes Gistadius inom olika områden, från politik till vetenskap till populärkultur. I slutet av den här artikeln hoppas vi ha gett en heltäckande översikt av Johannes Gistadius och skapat en större förståelse för dess betydelse i dagens värld.

Johannes Gistadius
Född1656
Ödeshögs församling, Sverige
Död22 augusti 1706
Häradshammars församling, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPräst
Befattning
Komminister, Maria Magdalena församling (1688–1701)
Kyrkoherde, Häradshammars församling (1701–1706)
FöräldrarJohannes Olavi Gistadius
Redigera Wikidata

Johannes Gistadius, född 1656 i Ödeshögs församling, Östergötlands län, död 22 augusti 1706 i Häradshammars församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi

Johannes Gistadius föddes 1656 i Ödeshögs församling. Han var son till kyrkoherden Johannes Olavi Gistadius i Trehörna församling. Gistadius blev 4 oktober 1680 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 17 december 1686. Han blev 1688 komminister i Maria Magdalena församling, Stockholm och 1701 kyrkoherde i Häradshammars församling. Gistadius avled 1706 i Häradshammars församling.

Familj

Gistadius gifte sig 17 oktober 1686 med Annika Bjugg (född 1666). Hon var dotter till kyrkoherden Petrus Johannis Bjugg i Linderås församling.


Bibliografi

  • 1686 – De Religione Naturali, Uppsala.

Källor

Noter

  1. ^ Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 408, läst: 13 november 2022.
  2. ^ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 408. Libris 41149