I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Johannes Dahl och alla implikationer som det innebär. Johannes Dahl är ett ämne av stor relevans idag och har genererat en stor debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och åsikter från experter i ämnet, samt konkreta exempel som hjälper oss att bättre förstå vikten av Johannes Dahl i dagens samhälle. Vi kommer också att titta på vilken inverkan Johannes Dahl har haft genom historien och hur den har utvecklats över tid. I slutet av den här artikeln hoppas vi att läsarna kommer att ha en bredare och mer komplett bild av Johannes Dahl och dess relevans i dagens värld.
Johannes Dahl | |
![]() | |
Född | 7 maj 1886[1] Säby församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 1 augusti 1953[1] (67 år) Säby församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige[1] |
Sysselsättning | Arkitekt |
Redigera Wikidata |
Gustaf Johannes Dahl, född 7 maj 1886 i Säby församling, Jönköpings län, död 1 augusti 1953 i Säby församling, Jönköpings län, var en svensk arkitekt.
Dahl, som var son till disponent Carl Petter Johansson och Ida Dahl, avlade studentexamen i Linköping 1906, utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1910 och studerade vid Kungliga Konsthögskolan 1912–1914. Han var ritare hos Carl Westman vid rådhusbyggnadsbyrån i Stockholm 1910–1911, hos Sigurd Curman 1911, hos Elis Benckert 1912, hos arkitektfirman Höög & Morssing 1913, hos Ivar Tengbom 1914–1916. Han tjänstgjorde utom stat i Byggnadsstyrelsen från 1918 och var stadsarkitekt i Tranås 1939–1947. Han bedrev egen arkitektverksamhet i Stockholm och senare i Tranås.
Av Dahls projekt och utförda arbeten kan nämnas hotell i Insjön (1920), krematorium i Vetlanda (1935), restaurering av Masreliez-våningen i Hotell Östergötland i Stockholm (1924), restaurering av ett 100-tal kyrkor samt skolor, stadshus i Vetlanda och privatbostäder. Han var även arkitekt för ett tiotal utställningar. Han var ledamot av styrelsen för avdelningen för arkitektur inom Svenska Teknologföreningen 1917–1919.