Johannes Andreæ Ausenius
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Johannes Andreæ Ausenius, utforska dess olika aspekter, egenskaper och möjliga tillämpningar i vardagen. Johannes Andreæ Ausenius är ett ämne som har väckt intresse hos forskare, experter och entusiaster, på grund av dess relevans inom olika områden och dess förmåga att påverka vårt sätt att tänka, känna och handla. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera Johannes Andreæ Ausenius ur olika perspektiv, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision som gör att läsaren bättre förstår dess betydelse och potential. Från sitt ursprung till sina framtida projektioner avslöjar Johannes Andreæ Ausenius sig som ett spännande ämne som väcker nyfikenhet och inbjuder oss att reflektera över dess inverkan på dagens värld.
| Johannes Andreæ Ausenius | |
| Född | 1669[1] |
|---|---|
| Död | 26 december 1734[1] Trehörna församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Komminister, Sjögestads församling (1700–1711)[1] Kyrkoherde, Trehörna församling (1713–1734)[1] | |
| Föräldrar | Andreas Ausenius[1] Brita Collin |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Andreæ Ausenius, född 1669, död 26 december 1734 i Trehörna socken, Östergötlands län, var en svensk präst i Trehörna församling.
Biografi
Johannes Andreæ Ausenius föddes 1669. Han var son till kyrkoherden Andreas Ausenius och Brita Collin i Varvs socken. Ausenius blev 1692 student vid Uppsala universitet, Uppsala och prästvigdes 1699. Han blev 1700 komminister i Sjögestads församling, Rappestads pastorat. Ausenius slutades tjänsten emot Linköpings domkapitels vilja och blev vikarie i Västerlösa församling, Västerlösa pastorat 1711. Han tog tjänstledigt 1712. Ausenius blev 1713 kyrkoherde i Trehörna församling, Trehörna pastorat. Han avled 26 december 1734 i Trehörna socken.[2]
Familj
Ausenius var gift och fick barnen Anders Ausén, Sven Ausén och Carl Magnus Ausén.[2]
Källor
Noter
- ^ Johan Isaac Håhl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1847, s. 262-263, läst: 7 mars 2022.
- ^ Håhl, Johan Isaac (1847). Linköpings stifts herdaminne Del 3. Norrköping. sid. 262-263. Libris 349898