I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Johanna Mesch på djupet, analysera dess många aspekter och reda ut dess betydelse i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom att gå igenom dess implikationer i olika aspekter av det dagliga livet, kommer vi att ge oss ut på en upptäcktsresa och reflektion om Johanna Mesch. Genom detaljerad analys, fallstudier och expertutlåtanden kommer vi att närma oss detta ämne från olika vinklar för att ge en komplett och berikande bild. Oavsett om du är expert på området eller helt nybörjare, försöker den här artikeln erbjuda en heltäckande och tillgänglig vision av Johanna Mesch, och inbjuder dig att utforska och reflektera över dess innebörd och konsekvenser i dagens samhälle.
Johanna Mesch född 1963, är döv och uppväxt i Jyväskylä i Finland som 2019 blev Sveriges och Nordens första döva professor i teckenspråk vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Hon har varit ämnesföreträdare/ämnesansvarig för teckenspråk[1] i många år och har särskild inriktning inom fältet taktilt teckenspråk, vilket även hennes avhandling handlade om[2] och hennes forskningsprojekt har sedan i stort sett haft anknytning till området. I april 2020 listar Stockholms universitet 88 publicerade arbeten med henne som författare eller medförfattare. Johanna Mesch är numera involverad i korpuslingvistik inom teckenspråk.
Hon kommunicerar med finskt teckenspråk, svenskt teckenspråk, Amerikanskt teckenspråk (ASL, American Sign Language) och International Sign vid föreläsningar och internationellt umgänge.[3]
Tillsammans med sin döve make Urban Mesch har hon publicerat flera skrifter och böcker om framför allt dövidrott, bland andra den omfattande Dövidrottens historia 200 år: dess utveckling och betydelse. Hon är själv författare till bland andra läroböckerna Teckenspråk - så klart! Del 1 och 2 och ett exempel på en föreläsning är UR Samtiden - Teckenspråkets historia.[4]
2020 Eva och Lars Gårdings pris i lingvistik