I den här artikeln ska vi prata om Johann Heinrich Gottlob von Justi, ett ämne som varit föremål för stort intresse och debatt de senaste åren. Johann Heinrich Gottlob von Justi har fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, proffs som entusiaster, och det är inte förvånande med tanke på dess inverkan på så olika aspekter som samhälle, kultur, teknik och ekonomi. Under de kommande raderna kommer vi att utforska de olika aspekterna av Johann Heinrich Gottlob von Justi, från dess ursprung till dess nuvarande inflytande, att reda ut dess komplexitet och erbjuda en heltäckande bild av detta fascinerande ämne. Vi är övertygade om att du i slutet av den här artikeln kommer att ha fått en djupare kunskap och uppskattning av Johann Heinrich Gottlob von Justi.
Johann Heinrich Gottlob von Justi | |
Född | 28 december 1717[1] eller 1720[2] Brücken, Tyskland |
---|---|
Död | 21 juli 1771[1] Kostrzyn nad Odrą[3], Polen |
Andra namn | Anaxagoras von Occident[4] |
Utbildad vid | Jenas universitet Leipzigs universitet ![]() |
Sysselsättning | Jurist, politiker, nationalekonom, Kameralist |
Arbetsgivare | Göttingens universitet |
Redigera Wikidata |
Johann Heinrich Gottlob von Justi, född 1717, död 21 juli 1771, var en tysk nationalekonom.
Justi blev professor i Wien, 1750, var i dansk statstjänst 1757-1758 och blev 1762 statlig kontrollör vid bergverken i Preussen. Ursprungligen merkantilist, tog Justi starkt intryck av fysiokraterna. Han betraktas som den tyska statsvetenskapens första systematiker. Bland hans arbeten märks främst Staatswirtschaft oder systematische Abhandlung aller ökonomischen und Cameralwissenschaft (1755).
|