Johann August Ernesti

I denna artikel kommer vi att ta upp ämnet Johann August Ernesti, som har väckt stort intresse i dagens samhälle. Johann August Ernesti är ett ämne som påverkar olika områden i det dagliga livet, från politik och ekonomi, till kultur och utbildning. Det är ett ämne som genererar debatt, reflektion och kritik, och som utan tvekan är grundläggande för att förstå dagens verklighet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Johann August Ernesti, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess relevans i dagens värld. Dessutom kommer vi att presentera olika perspektiv och expertutlåtanden om Johann August Ernesti, i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av detta ämne som är så aktuellt idag.

Johann August Ernesti
Född4 augusti 1707[1][2]
Bad Tennstedt[3], Tyskland
Död11 september 1781[1][2] (74 år)
Leipzig[4]
Medborgare iTysk-romerska riket
Utbildad vidLeipzigs universitet[5]
SysselsättningTeolog[6], författare, klassisk filolog
Befattning
Huvudlärare
ArbetsgivareLeipzigs universitet
Redigera Wikidata

Johann August Ernesti, född 4 augusti 1707 i Tennstedt, Thüringen, död 11 september 1781 i Leipzig, var en tysk språkforskare och teolog.

Ernesti var 1734-59 rektor vid Thomasschule i Leipzig och blev därjämte 1742 extra ordinarie professor i fornklassisk litteratur, 1756 professor i vältalighet och 1759 teologie professor, allt i Leipzig. Ernesti utgav berömda upplagor av grekiska och latinska klassiker, däribland Ciceros arbeten (1737-39; tredje upplagan 1776-77), till vilkas förklaring han utgav en "nyckel", Clavis Ciceroniana (1739; sjätte upplagan 1831).

Hans övriga filologiska arbeten, tal och uppsatser, bland annat Initia doctrinæ solidioris (1736; åttonde upplagan 1802), Opuscula oratoria, orationes, prolusiones et elogia (1762; andra upplagan 1767) och Opusculorum oratoriorum novum volumen (1791), anses som mästerstycken med avseende såväl på innehållet som i synnerhet på formen och gav honom tillnamnet "den tyske Cicero".

Som teolog är Ernesti beaktansvärd därför, att han införde en filologisk metod i fråga om Bibelns tolkning. Bland hans teologiska skrifter kan nämnas: Anti-Muratorius (1755), Institutio interpretis Novi testamenti (1761; femte upplagan 1809) och Opuscula theologica (andra upplagan 1792). Stor förtjänst inlade han jämväl som utgivare av "Neue theologische Bibliothek" (1760-69) och "Neueste theologische Bibliothek" (1773-79).

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w69z9jzv, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: ernesti-johann-august.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
  5. ^ Mathematics Genealogy Project.
  6. ^ Friedrich August Eckstein, Ernesti, Johann August, vol. 6, Allgemeine Deutsche Biographie, 1877, s. 235–241.

Tryckta källor

Auktoritetsdata