I dagens värld är Johan Wattrang ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i det moderna samhället, dess inverkan på populärkulturen eller dess inflytande på historien, har Johan Wattrang blivit ett ämne av allmänt intresse. Den har genom åren varit föremål för debatter, analyser och diskussioner inom alla områden, från politik till vetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Johan Wattrang och dess roll i dagens värld, och erbjuda en heltäckande bild av dess betydelse och relevans idag.
Johan Wattrang, född 1 mars 1619 i Södermanland, död 11 januari 1680 i Stockholm, var en svensk assessor och häradshövding.
Han var son till häradsprosten Johannes Wattrangius (död 1652) och Brita Mikaelsdotter Roslagia (1595-1667) som var dotter till kaplanen Mikael Laurentii Roslagius (död 1618) samt gift första gången 1652 med Britta Barckman (1630-1672) som var dotter till handelsmannen Jakob Barckman och från 1678 med Helena Lagerqvist (1646-1701) som var dotter till lagmannen Erik Lagerqvist (1609-1692). Paret fick fyra barn varav sonen Hans (1653-1678) blev härdashövding. Han var bror till livmedikusen Zakarias Wattrang (1620-1687), kyrkoherden Isak Wattrangius (1628-1686 och revisionssekreteraren Jakob Wattrang (1630-1698).
Wattrang blev student vid Uppsala universitet 1633 och magister där 1642. Därefter bedrev han studier utomlands innan han blev hovmästare hos riksskattmästaren Gabriel Oxenstierna 1650 och sekreterare i Svea hovrätt 1652 samt assessor där 1653. Wattrang blev häradshövding i Grythytte-, Nora- och Lindes bergslager i Västmanland 1655. Som gårdsägare drev han gårdarna Glasberga och Högbovik. Han adlades 1654 och introducerades samma år under nummer 581 som senare ändrades till nummer 612. Wattrang är begravd i Storkyrkan i Stockholm. Den likpredikan som hölls över Wattrang är utgiven av Petrus Grubb.