Johan Tritheim

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Johan Tritheim, som har väckt ett växande intresse på senare tid. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har detta ämne genererat debatter och reflektioner inom olika områden, såsom samhälle, kultur, politik, ekonomi och vetenskap. Dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag kommer att utforskas, i syfte att erbjuda en heltäckande och detaljerad vision av Johan Tritheim. Dess olika dimensioner kommer att undersökas, analysera dess konsekvenser, dess inflytande på global nivå och dess framtida projektion. Genom en djupgående och uttömmande analys är syftet att bidra till förståelsen och kunskapen om Johan Tritheim och på så sätt berika debatten och reflektionen kring detta ämne av otvivelaktigt betydelse.

Johan Tritheim
FöddJohann Heidenberg
1 februari 1462[1][2]
Trittenheim, Tyskland
Död13 december 1516[1][2] (54 år)
Würzburg
Medborgare iTysk-romerska riket[3]
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningKryptograf, astrolog, bibliograf, författare[4], matematiker, trollkarl
Befattning
Abbot[5]
Redigera Wikidata

Johan Tritheim (latiniserat Johannes Trithemius), född den 1 februari 1462 i Trittenheim, död den 13 december 1516 i Würzburg. Han studerade i Heidelberg och 1483 blev han abbot i benediktinerklostret Sponheim i Sponheim i Tyskland. 1506 lämnade han Sponheim och blev i stället abbot i St. Jacobs kloster i Würzburg, där han stannade fram till sin död.

Tritheim är mest känd för sina böcker om kryptografi, metoder för förbättring av minnet, samt magi. Den sistnämnda konsten ansåg han vara helt i enlighet med kristendomen eftersom han kort och gott definierade ordet magi som "visdom". Tritheims idéer är ett slags fusion mellan hermetisk filosofi, kristendom och kabbala, och fick betydelse för till exempel Cornelius Agrippa.

Bland Tritheims utgivna skrifter är kanske Steganographia från 1499 viktigast. Detta verk i tre böcker beskriver hur hemliga meddelanden kan skickas över stora avstånd med hjälp av änglar. På ytan är verket en ockult skrift, men troligen är det egentligen, tillsammans med Polygraphia från 1508, ett väl utarbetat kryptografiskt system - de många bönerna och märkliga änglanamnen finns med för att göra det hela mer enigmatiskt. Bland hans chiffer finns det ett som fått bära hans namn, Tritheims chiffer, ett tabula recta-chiffer.

Noter

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2004214916, läst: 23 november 2019.
  2. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00676970030866.
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 7 november 2012, Libris-URI: pm1470n7194tq36, läst: 24 augusti 2018.
  4. ^ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.
  5. ^ Contemporaries of Erasmus : A Biographical Register of the Renaissance and Reformation, vol. 3, University of Toronto Press.

Externa länkar