I den här artikeln kommer Johan Thorwöste att behandlas ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa sig i dess betydelse, förekomst och relevans idag. Utefter dessa linjer kommer olika aspekter relaterade till Johan Thorwöste att analyseras, med fokus på dess utveckling över tid, dess påverkan på samhället och dess inflytande inom olika områden. Likaså kommer relevant data, studier och reflektioner att presenteras som gör att läsaren kan få en heltäckande och berikande vision om Johan Thorwöste. Från dess ursprung till dess nuvarande situation, genom dess implikationer inom den kulturella, sociala, politiska eller ekonomiska sfären, syftar denna artikel till att belysa Johan Thorwöste och skapa ett utrymme för reflektion och debatt kring detta mycket transcendentala ämne.
Johan Thorwöste | |
Född | 1680 (cirka)[1] |
---|---|
Död | 27 augusti 1750[2] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo ![]() |
Sysselsättning | Professor |
Befattning | |
Professor (1720–1736) Kyrkoherde (1728–1736)[2] Rektor (1728–1729)[2] Kyrkoherde (1736–1750)[2] | |
Arbetsgivare | Kungliga Akademien i Åbo |
Maka | Catharina Rungeen[1] |
Föräldrar | Johan Thorwöste[2] |
Redigera Wikidata |
Johan Thorwöste, född omkring 1680, död 27 augusti 1750 i Tövsala, var en finländsk professor i fysik.
Thorwöste studerade vid Kungliga akademien i Åbo, där han blev filosofie magister 1703 och adjunkt vid filosofiska fakulteten 1707. Han skrev bland annat en astronomisk avhandling, men Nicolaus Copernicus lära framfördes icke, även om den omnämndes. Åren 1720–1736 var han professor i fysik. Han var även akademiens rektor 1728–1729.
Endast några avhandlingar presenterades under Thorwöstes tid och de föll inom metafysikens område. Han var inte intresserad av naturvetenskap eller vetenskap överhuvudtaget. Då han 1736 lämnade sin professur till förmån för kyrkoherdeskapet i Tövsala skedde detta "saknad av ingen" inom universitetsvärlden.