Johan Gustaf von Beijer

I dagens värld har Johan Gustaf von Beijer blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av samhället. Med teknikens framsteg och förändringar i det sociala sammanhanget har Johan Gustaf von Beijer fått allt större relevans, vilket påverkar grundläggande aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är som studieobjekt, som huvudperson i offentliga debatter eller som drivkraft för transformationer inom olika områden, utövar Johan Gustaf von Beijer ett betydande inflytande på hur människor uppfattar världen och förhåller sig till varandra. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten och betydelsen av Johan Gustaf von Beijer i det moderna samhället, och analysera dess implikationer och räckvidd i olika aspekter av dagens liv.

Johan Gustaf von Beijer
FöddJohan Gustaf von Beijer
18 juli 1646[1][2]
Död4 november 1705[1][2] (59 år)
NationalitetSverige Svensk
Medborgare iSverige
SysselsättningPoet[1], ämbetsman, översättare
Befattning
Rikspostmästare (1669–1673)[1]
FöreträdareMargareta Beijer
EfterträdareSamuel Åkerhielm den äldre
Gift medogift[1]
FöräldrarJohan von Beijer[1]
Margareta Beijer[1]
Redigera Wikidata

Johan Gustaf von Beijer, född 1646 och död den 4 november 1705, var en svensk skald och postdirektör, son till företrädarna på posten, Johan von Beijer och dennes maka Margareta Beijer.

Han övertog efter faderns död 1669 arrendet av det svenska postväsendet och utnämndes efter moderns entledigande 1673 till direktör över detta. Som sådan var han 1673–85 utgivare av Ordinari Post Tijdender innehållande utrikes nyheter. Han erhöll 1697 avsked på grund av sjuklighet. von Beijer, som översatte Pierre Corneilles Cid, sysslade på senare år med att översätta franska dikter och skrev på svenska och tyska moraliserande reflexionsdikter och erotisk och satirisk lyrik. Han var bosatt på Skenäs.

Bibliografi

Källor

Noter

Vidare läsning