Johan Gustaf Renat

Det har alltid sagts att Johan Gustaf Renat är ett ämne som väcker stort intresse i dagens samhälle. I decennier har Johan Gustaf Renat varit föremål för debatt, studier och forskning och dess betydelse har bara ökat med tiden. Både experter och vanligt folk har uttryckt sin åsikt om Johan Gustaf Renat, och perspektiven på det är varierande och komplexa. I den här artikeln kommer vi att utforska detta fascinerande ämne i detalj, analysera dess olika aspekter, dess inverkan på vardagen och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Johan Gustaf Renat och upptäck allt den har att erbjuda.

Johan Gustaf Renat
Född1682[1][2]
Stockholm
Död1 maj 1744[1]
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningKartograf, militär, officer
Redigera Wikidata
En av Renats kartor

Johan Gustaf Renat, även benämnd Johan Renath, född 1682 i Stockholm, död den 1 maj 1744 i Stockholm, var en svensk karolinsk officer och kartograf. Han är mest känd för att ha fört ett antal detaljerade kartor över Centralasien till Sverige.

Biografi

Tidiga år, rysk fångenskap

Renats föräldrar var av judisk härkomst, med fadern, Moses, bördig från Wien, men hade invandrat till Sverige via Nederländerna. Renats föräldrar konverterade till den lutherska läran och döptes i den kungliga familjens närvaro. Renat tjänstgjorde i Karl XII:s armé i kriget mot Ryssland som styckjunkare och hamnade efter slaget vid Poltava i rysk fångenskap.[3]

I Ryssland var Renat den ryske tsaren behjälplig med att framställa kartor över Sibirien och 1711 sändes han till Tobolsk. 1716 deltog han och andra svenska krigsfångar i Ivan Buchholz'[4] expedition för att undersöka guldfyndigheterna kring Jamysj-sjön i Östturkestan. Expeditionen överfölls dock av en dzungarisk här och Renat kom att tillbringa de följande sjutton åren i Dzungariet.

Dzungarisk fångenskap och hemkomst till Sverige

Under sin tid som fånge hos dzungarerna (även kallade kalmucker)[3] fick han bland annat uppdrag att organisera ett artilleriregemente och hjälpte de dzungariska khanerna Tsewang Rabtan och Galdan Tseren att gjuta kanoner som användes i krigen mot Qing-väldet i Centralasien. Renat upptäckte också att en svensk kvinna också var i dzungarisk fångenskap, Brigitta Scherzenfeldt från Bäckaskog i Skåne. Hon hade följt sin make ut i kriget och hamnat i fångenskap sedan denne stupat. Paret gifte sig, eller räknades i varje fall i fortsättningen som gifta.

1734 återvände Renat till Sverige[3] som en förmögen man tillsammans med sin Scherzenfeldt och fyra dzungariska slavinnor, som han senare döpte och anställde som tjänstefolk. Familjen köpte ett hus i Gamla Stan och stannade kvar i Stockholm. Birgitta avled 1736. 1739 befordrades Renat till kapten i artilleriet. Samma år gifte han om sig med sidenfabrikören Elisabet Fritz.[5]

Renats kartor

Renat medförde två unika kartor över Centralasien. Kartorna förblev okända tills kopior av kartorna återupptäcktes i Linköpings stiftsbibliotek 1879 av August Strindberg, som då arbetade som amanuens vid Kungliga biblioteket. Strindberg såg till att kartorna publicerades av det kejserliga geografiska sällskapet i Sankt Petersburg 1881. Originalkartorna upptäcktes ett tiotal år senare i Uppsala universitetsbibliotek, där de förvaras än idag.

Under Strindbergsfejden använde Strindberg kartorna för att visa att Nikolaj Przjevalskij inte var den förste europén och Sven Hedin inte var de förste svensken som funnit den vandrande sjön Lop Nor.[6] Hedin visste inte heller att den svenske upptäcktsresanden Lorentz Lange vandrat genom Gobiöknen redan 1715. Hedin utgav sig för att vara den förste svensken som besökte Gobiöknen, vilket Strindberg skriver om i ett brev 1907.[7][8]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Johan Gustaf Renat, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7586, läs online.
  2. ^ Alvin, Alvin-ID: alvin-person:28239.
  3. ^ Wetterberg 2006, sid. 332.
  4. ^ ru:Бухгольц, Иван Дмитриевич
  5. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013
  6. ^ August Strindberg, "En svensk karta över Lop-nor och Tarimbäckenet" Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Engelska Wikipedia: Lorenz Lange
  8. ^ Språkbanken, Göteborgs universitet Arkiverad 24 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Allmänna källor

Vidare läsning

  • Renat, Johan Gustaf. Carte de la Dzoungarie: dressée par le suédois Renat pendant sa captivité chez les kalmouks de 1716-1733. S:t Petersburg: Societé Impériale Russe de Géographie, 1881.

Externa länkar

Auktoritetsdata