I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera effekten av Johan Georgsson Wegelin på olika aspekter av samhället. Johan Georgsson Wegelin har varit ett ämne för debatt och kontroverser under lång tid, och dess inflytande sträcker sig till flera områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. Under de kommande sidorna kommer vi att undersöka hur Johan Georgsson Wegelin har format och förändrat världen omkring oss, såväl som de framtida implikationer det kan få. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Johan Georgsson Wegelin satt djupa spår i historien. Vi är glada att dyka in i det här ämnet och upptäcka alla aspekter som Johan Georgsson Wegelin har att erbjuda.
Johan Wegelin | |
![]() Wegelin avporträtterad 1793 i London av Carl Fredrik von Breda. | |
Född | 7 november 1768[1] Stockholm[1] |
---|---|
Död | 6 maj 1843[1][2] (74 år) Katarina församling[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Grosshandlare, politiker |
Befattning | |
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1810–1815) Borgarståndets talman Riksdagen 1810 (1810–1810) | |
Föräldrar | Georg Wegelin |
Utmärkelser | |
Kommendör av Vasaorden[3] Carl XIII:s orden[4] | |
Redigera Wikidata |
Johan Georgsson Wegelin, född 7 november 1768 i Stockholm, död där 6 maj 1843 i Katarina församling, Stockholms stad,[5] var en svensk affärsman och talman för borgarståndet.
Johan Wegelin föddes som son till körsnären Georg Wegelin och Maria Elisabet Nordström. Wegelin tillhörde den från Livland inkomne släkten Wegelin.
Wegelin blev grosshandlare 1795 och fick titeln kommerseråd 1808.
Wegelin var fullmäktig för Stockholms borgerskap vid valriksdagen i Örebro 1810, då han även förordnades till talman för borgarståndet, samt vid riksdagarna 1812 och 1815. Wegelin hade många förtroendeuppdrag, han var till exempel medlem av direktionen för Göta kanalverk från början till 1828, fullmäktig i Riksbanken 1805–10 och i Riksgäldskontoret 1812–29.