Johan Gabriel Linsén
Nuförtiden är Johan Gabriel Linsén ett ämne som väcker uppmärksamhet från många människor runt om i världen. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Johan Gabriel Linsén varit föremål för åtskilliga debatter och väckt stort intresse inom olika områden. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse inom vetenskap och teknik, är Johan Gabriel Linsén ett fenomen som fortsätter att fängsla både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Johan Gabriel Linsén och analysera dess inverkan på olika områden, för att bättre förstå dess innebörd och dess räckvidd i det samtida samhället.
Johan Gabriel Linsén, född 27 december 1785 i Helsingfors, död 16 november 1848 i Helsingfors, var en finländsk diktare.
Linsén var professor i romersk litteratur vid Helsingfors universitet från 1828. Han publicerade sina dikter i Aurorasällskapets album 1817–18 och teoretiska artiklar om finskan i tidskriften Mnemosyne 1819–23. Han var en av grundarna av Finska litteratursällskapet och dess ordförande 1833–41.
Hans dotter Johanna Mathilda Linsén (1831–72) var banbrytare inom finländsk blindpedagogik och hans son Selim Gabriel Linsén (1838–1914) var tonsättare.
Utmärkelser
Referenser
Noter
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3538, läst: 12 september 2023.
Källor
- Linsén, Johan Gabriel i Nordisk familjebok (första upplagan, 1885)
Vidare läsning
- ”Linsén, J.G.”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 477. ISBN 951-717-714-3
- ”Linsén, Johan Gabriel”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4787-1416928957393
Externa länkar
|