Johan Christoffer Flodman

I dagens värld är Johan Christoffer Flodman ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess relevans och genomslag har blivit föremål för diskussion och analys inom olika områden, från politik till populärkultur. Eftersom Johan Christoffer Flodman fortsätter att vara ett hett ämne, fortsätter dess inflytande och återverkningar att vara föremål för forskning och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Johan Christoffer Flodman, från dess ursprung till dess inverkan idag, i syfte att belysa detta fascinerande fenomen.

Johan Christoffer Flodman
Född22 mars 1794
Död3 juli 1870 (76 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst
Redigera Wikidata

Johan Christoffer Flodman, född 22 mars 1794 i Linköping, Östergötlands län, död 3 juli 1870 i Herrestads landskommun, Östergötlands län, var en svensk präst i Herrestads församling.

Biografi

Johan Christoffer Flodman föddes 22 mars 1794 i Linköping. Han var son till kvartermästaren vid Östgöta kavalleriregemente Johan Christopher Flodman och Catharina Magdalena Hasselqvist. Flodman studerade i Linköping och blev höstterminen 1813 student vid Uppsala universitet, Uppsala. Han tog 14 juni 1821 magister och blev 27 maj 1825 kollega i Eksjö, tillträde direkt. Flodman blev 27 september 1828 kollega i Västervik, tillträde direkt och 30 april 1830 komminister i Skönberga församling, Skönberga pastorat, tillträde samma år. Han blev 2 november 1836 komminister i Djursdala församling, Södra Vi pastorat, tillträde 1839 och tog pastoralexamen 8 juni 1836. Den 21 augusti 1842 blev han kyrkoherde i Herrestads församling, Herrestads pastorat, tillträde 1845 och blev 14 maj 1851 prost. Flodman avled 3 juli 1870 i Herrestads landskommun.[1]

Han var respondens vid prästmötet 1843.[1]

Familj

Flodman gifte sig 12 juni 1825 med Eva Lovisa Spak (1794–1858). Hon var dotter till kyrkoherden Olof Spak och Eva Lovisa Herweghr i Grava socken. De fick tillsammans barnen Carl Theodor Christofer (född 1826) och Catharina Lovisa (1828–1915).[1]

Bibliografi

  • Acta et Litteræ ad Historiuam Svecanam. Dasc. IX., Uppsala 1819.[1]
  • Ad. Geneseos Cap. VI–IX Observationes, Uppsala 1819.[1]
  • Hjelpreda för menige mans barn vid inhemtandet af Christendomskunskapen, Örebro 1849.[1]
  • Tal vid Linköpings stifts Bibel-Sällskaps sammankomst 1851 (i handlingarna samma år).[1]
  • Liktal vid Herr Petrus Lundborgs och Fru Christina Lundbergs begrafning, Linköping 1852.[1]
  • Böner, hållna vid S:t Ragnhilds helsobrunn år 1853, 2 upplagor, Söderköping 1853.[1]
  • Urval af bibliska språk och psalmverser, jemte en kort Inledning till den heliga Skrift för de lägre af delningarn af Läroverken, Vadstena 1860.[1]
  • Apostlagerningarne, Ordförklaring, Betraktelser och användning för det christliga lifvet, Örebro 1866.[1]

Översättningar

  • Predikningar av Friedrich Carl Timotheus Emmerich, Stockholm 1836 och 1837.[1]
  • Commentar öfver Brefvet till Hebreerna av August Tholuck, Lund 1838.[1]
  • Historiens Philosophie av Friedrich Schlegel, Stockholm 1841.[1]
  • Qvinnan inför vår Herre av Karl Gottlob Willkomm, 4 delar, Stockholm 1844.[1]
  • Jesu Christi lefverne av August Neander, Stockholm 1849.[1]
  • Den Christna Qvinnans Tros- och Lefnads-spegel av Liebelust, 2 delar, även bearbetad, Stockholm 1851.[1]
  • Utläggning af Psaltaren för Prester och Lekmän af Christna kyrkan av August Tholuck, även bearbetad, Lund 1856.[1]
  • Guds folks eviga Sabbatsro av Richard Baxter, även bearbetad, Norrköping 1858.[1]
  • Läran om den Christnes hopp, enligt den heliga Skrift, Stockholm 1859.[1]
  • Utläggning av Joh. Uppenb (största delen) av Ebrard, Örebro 1859–1860.[1]

Referenser

Noter

  1. ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 445-449. Libris 41148