Johan Brunell

I dagens värld har Johan Brunell fått oöverträffad relevans. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Johan Brunell blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor och sektorer. Oavsett om vi talar om Johan Brunell inom hälso-, utbildnings-, politik- eller underhållningsområdet är dess inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska Johan Brunells roll i dagens samhälle och hur det formar vår värld på innovativa och oväntade sätt. Denna analys gör det möjligt för oss att bättre förstå vilken roll Johan Brunell spelar i våra liv och hur den kommer att fortsätta att utvecklas i framtiden.

Johan Brunell
Född12 mars 1787[1]
Säfsnäs församling[1], Sverige
Död7 juni 1846[1] (59 år)
Gunnilbo församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningOrgelbyggare[2], klockare[1], organist[1][2], skolmästare[1]
Befattning
Organist, Gunnilbo församling (1832–1846)[2]
Redigera Wikidata

Johan Brunell, född 12 mars 1787 i Säfsnäs, död 7 juni 1846 i Gunnilbo, var en svensk orgelbyggare, organist och urfabrikör. Brunell var mellan 1832 och 1846 organist i Gunnilbo församling. Enligt en tradition från Gunnilbo skulle Brunell ha arbetat mycket med en evighetsmaskin.

Biografi

Brunell föddes 12 mars 1787 på Hånhögden i Säfsnäs. Han var son till Erik Mattson och Märtha Catharina Bryngilsdotter.[3][4][5] Han flyttade 1804 till Västerås. Han var 1811–1813 lärling och senare gesäll hos urmakaren Fredrik Ekman. År 1813 var han gesäll hos urmakaren Israel Nesselius i Örebro.[6] 1814 bosatte han sig i Arboga och var där verksam som urfabrikör.[7] Brunell flyttade 1832 till Klockargården i Gunnilbo.[8][9][10] Han avled 7 juni 1846 i Gunnilbo av lungsot och begravdes 18 juni samma år.[11]

Familj

Brunell gifte sig första gången 1814 med grevinnan Catharina Charlotta Kronhjelm (född 1781). Han gifte sig andra gången med 1824 med Sara Gustava Rahm (1798–1833). De fick tillsammans dottern Carolina Gustafva (född 1825). Han gifte sig tredje gången 1834 med Sofia Charlotta Enberg (född 1801).

Lista över orgelarbeten

Brunell utförde på flera ställen stämningar och justeringar.

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1824 Ljusnarsbergs kyrka Västerås Mindre reparation.
1824 Norrbärke kyrka Västerås Mindre reparation.
1825 Skinnskattebergs kyrka Västerås Reparationer.
1826 Dingtuna kyrka Västerås Reparationer.
1826 Svedvi kyrka Västerås Satte upp ett äldre orgelverk i kyrkan från Stora Skedvi kyrka.
1841 Västervåla kyrka Västerås Satte upp ett äldre orgelverk i kyrkan.
1843 Skinnskattebergs kyrka Västerås Reparationer.

Lärlingar

  • 1814–1815 – Erik Engström (född 1790).
  • 1814–1815 – Alexander Viklund (född 1802).
  • 1815–1818 – Petter Eriksson Engström (född 1802).
  • 1822 – Gustaf Zettervall (född 1801).
  • 1822–1823 – Petter Hultenberg (född 1807).

Litteratur och källor

  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Sjögren, Josef (1958). Organisterna i Västerås stift. Stockholm: Nordiska museet. sid. 149. Libris 361323 
  • Sjögren, Josef (1952). Orgelverken i Västerås stift. Stockholm: Nordiska museet. sid. 51. Libris 1444606 
  • Skinnskattebergs bergslags häradsrätt (U) FII:12 (1840–1849) Sida: 518–524

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 11 februari 2022.
  2. ^ Elis Sidenbladh, Gunnar Pipping & Erik Elfström, Urmakare och klockor i Sverige och Finland, Norstedts förlag, 1995, s. 220, ISBN 91-1-933282-3, läst: 11 februari 2022.
  3. ^ Säfsnäs (W) C:2 (1776–1800) Bild: 54
  4. ^ Säfsnäs (W) AI:5 (1785–1794) Sida: 136
  5. ^ Säfsnäs (W) AI:6 (1795–1804) Sida: 106
  6. ^ Örebro Nikolai (T) AI:15a (1812–1815) Sida: 199
  7. ^ Arboga stadsförsamling (U) AIa:7 (1815–1824) Sida: 384
  8. ^ Gunnilbo (U) AI:8a (1828–1834) Sida: 270
  9. ^ Gunnilbo (U) AI:9a (1835–1844) Sida: 287
  10. ^ Gunnilbo (U) AI:10a (1845–1855) Sida: 454
  11. ^ Gunnilbo (U) F:2 (1834–1871) Bild: 47