I dagens värld har Johan Bergenstråhle (fältherre) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. På både professionella och personliga sfärer har Johan Bergenstråhle (fältherre) skapat ständig debatt och har fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Vikten av Johan Bergenstråhle (fältherre) ligger i dess inverkan på det moderna samhället och hur människor interagerar med varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Johan Bergenstråhle (fältherre) och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess implikationer inom teknik och ekonomi, till dess relevans inom kultur och underhållning, är Johan Bergenstråhle (fältherre) ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och förståelse.
Johan Bergenstråhle | |
![]() Johan Bergenstråhle | |
Information | |
---|---|
Född | 13 maj 1756 |
Död | 7 mars 1840 Stockholm, Sverige |
Försvarsgren | Infanteriet |
Tjänstetid | 1788-1813 |
Grad | Generalmajor |
Enhet | Nylands infanteriregemente |
Befäl | Nylands infanteriregemente Västerbottens regemente |
Slag/krig | Gustav III:s ryska krig Dansk-svenska kriget Finska kriget |
Johan Bergenstråhle, född 13 maj 1756, död 7 mars 1840 i Stockholm, var en svensk fältherre i finska kriget och i dansk-svenska kriget 1808–1809.–
Bergenstråhle blev överstelöjtnant 1788 vid Nylands infanteriregemente, och bidrog kraftigt till Gustaf Mauritz Armfelts seger över ryssarna i slaget vid Summo[förtydliga], och var regementsbefälhavare under kriget 1789–90. 1794 befordrades han till överste, och blev 1805 regementschef för Västerbottens regemente. Vid krigsutbrottet 1808 blev Bergenstråhle chef för den mot Norge opererande norra fördelningen, men naturförhållandena hindrade hans offensiv. I juni 1808 skickades han och 1 000 man med fyra kanoner till Vasa för att återta staden. Expeditionen misslyckades. Han sårades och tillfångatogs 25 juni.
Efter kriget tog han avsked 1813 med generalmajors rang, och bosatte sig på Toresta i Låssa socken.