Johan August Hertz

I dagens artikel ska vi prata om Johan August Hertz, ett ämne som utan tvekan har väckt många människors intresse över tid. Detta ämne har angripits från olika perspektiv och har skapat en bred debatt i samhället. Under åren har Johan August Hertz varit föremål för studier och forskning, vilket lett till viktiga upptäckter och framsteg inom området. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Johan August Hertz och analysera dess inverkan på olika områden i livet. Dessutom kommer vi att undersöka några av de mest relevanta aspekterna relaterade till Johan August Hertz, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Johan August Hertz
Född4 april 1852
Söndrum, Sverige
Död5 juni 1921 (69 år)
Göteborg, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningAffärsman
Redigera Wikidata

Johan August Hertz, född 4 april 1852 i Söndrum i Hallands län, död 5 juni 1921 i Göteborg[1], var en svensk näringsidkare och medlem av Göteborgs stadsfullmäktige 1896-1912. Initiativtagare till Frihamnssällskapet i Göteborg. Hans namn lever vidare genom Hertziahuset vid Packhusplatsen i Göteborg, uppfört 1901.

Biografi

Efter läroverksstudier i Halmstad anställdes Hertz på ett handelskontor i Göteborg 1869-1872. Han grundade och innehade grosshandelsfirman J. A. Hertz & Co. i Göteborg 1873-1907 och var verkställande direktör för J.A. Hertz AB samt för AB Göteborgs Arkader 1907-1921.

Hertz blev ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige den 22 maj 1896, av beredningen för anordnande av godsstationer inom staden 1903-1906, av beredningen för utvidgning och förbättring av stadens hamn samt plats för blivande frihamnsanläggning 1904-1914, av beredningen för upplåtelse av mark för beredande av egna hem åt mindre bemedlade samt för så kallade koloniträdgårdar 1905-1907, av beredningen för yttrande över förslag om tillsättande av ett arbetsutskott för frihamnsfrågan 1911-1912 och av arbetsutskottet för frihamnsfrågan 1913-1918. Med stor kraft verkade Hertz för att Göteborg skulle anlägga en frihamn och han tog initiativ till utredningar och bildandet av ett särskilt Frihamnssällskap.

Familj

Hertz var son till lantbrukaren Andreas Hertz och Kristina, född Jönsson. Han gifte sig den 14 december 1881 i Göteborg med Helma Davida Berg (1844-1913), dotter till vinhandlanden David Berg och Charlotta Kristma Petersson. Hans dotter Daga Schmidt (1888-1979)[2], född Hertz var mor till teaterförläggaren Lars Schmidt.[3][4]

Bibliografi

  • I frihamnsfrågan : föredrag vid Göteborgs frihamnssällskaps ordinarie sammanträde d. 29 nov. 1895. Göteborg. 1896. Libris 2701538 

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280 
  2. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  3. ^ "Med drag av arkadens fasader...", Nostalgiska återblickar 25 av Lars O. Carlsson. Läst 2012-09-10.
  4. ^ Lars Schmidt i Vem är det 1985
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk  : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 149-151. Libris 1902901 
  • Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962. 2, Biografisk matrikel. Göteborg: Wezäta. 1963. sid. 165. Libris 42143