Temat för Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville är ett tema som har funnits genom hela mänsklighetens historia. Sedan urminnes tider har Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville varit en källa till studier, diskussion och reflektion. Dess betydelse överskrider kulturella, generationsmässiga och geografiska barriärer, och täcker så olika aspekter som filosofi, vetenskap, politik, konst och det dagliga livet. Under århundradena har Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville varit föremål för flera tolkningar och har fått olika betydelser beroende på i vilket sammanhang den är inramad. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville, utforska dess olika aspekter och dess relevans idag.
Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville | |
![]() | |
Född | 11 juli 1697[1][2][3] Paris[4] |
---|---|
Död | 28 januari 1782[1][2][3] (84 år) Paris[5] |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Kartograf, geograf, encyklopedist |
Släktingar | Hubert-François Gravelot (syskon) |
Redigera Wikidata |
Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville, född 11 juli 1697 i Paris, död där 28 januari 1782, var en fransk geograf och kartograf.
d'Anvilles största betydelse ligger på kartografins område. Hans rika produktion av kartverk var för sin tid särskilt värdefull eftersom han utsatte kartmaterialet för en kritisk granskning och korrigerade många felaktigheter. Epokgörande blev redan hans Nouvel Atlas de la Chine, de la Tartarie chinoise et du Thibet (1737).[6]
Vid 22 års ålder utnämndes d'Anville till kunglig geograf och blev 1775 adjoint vid Franska vetenskapsakademien. Av hans kartor (han utgav 211 sådana) kan nämnas Atlas général (1737–80) och Atlas antiquus major (12 blad), vartill Géographie ancienne abrégée (1768; tre band) utgjorde texten, samt Traité des mesures itinéraires anciennes et modernes (1769). Hans värdefulla kartsamling (10 500 nummer) blev efter hans död av franska regeringen inköpt för kungliga biblioteket i Paris.
Nedslagskratern Anville på månen är uppkallade efter honom.[7]
|