Janrik Bromé

I dagens värld har Janrik Bromé blivit allt viktigare i människors liv. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Janrik Bromé genererat en betydande inverkan på hur vi lever, arbetar och relaterar. Från sitt ursprung till nutid har Janrik Bromé varit föremål för studier, debatt och beundran, och blivit ett ämne av ständigt intresse för forskare, specialister och entusiaster. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Janrik Bromés roll i dagens samhälle, analysera dess effekter, implikationer och möjliga framtid, i syfte att bättre förstå dess inflytande på våra liv.

Janrik Bromé
Janrik Bromé 1935
FöddKlas Janrik Bromé
10 mars 1879
Vissefjärda församling
Död15 mars 1960 (81 år)
Östersund
NationalitetSvensk
SysselsättningTidningsman, författare
Redigera Wikidata

Klas Janrik Bromé, född 10 mars 1879 i Vissefjärda församling, död 15 mars 1960 i Östersund,[1], var en svensk tidningsman och författare. Han var gift med Olga Bromé.

Bromé, som var lantbrukarson, studerade vid folkskollärarseminarium 1897–1899. Han var medarbetare i Oskarshamns-Tidningen 1899, redaktionssekreterare i Gotlänningen 1900, i Jämtlands Tidning 1902, i Härnösands-Posten 1905, redaktör och ägare av Söderhamns-Kuriren 1906–1909, medredaktör i Östersunds-Posten 1910–1913, redaktör av Ljusdals-Posten 1914–1918, av Trävaruindustrien 1915–1928 och av Svenska Landsbygdens kommunaltidning 1919–1927 samt tjänsteman vid länsarkivet i Östersund 1930–1938. Han gjorde studieresor i svenska och norska lappmarker samt arkivstudier i Norge och Danmark och blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1956.

Bibliografi i urval

  • I unga år (dikter, 1903)
  • Ett litet inlägg i lappfrågan (1908)
  • Striderna om Jämtland och Härjedalen 1676–1679 (1915)
  • Nasafjäll, ett norrländskt silververks historia (1923)
  • Karlskrona stads historia (I–III, 1930–1934)
  • Folkväpningen i Jämtland och Härjedalen 1788 (1932)
  • Den första jämtlandskartan och två misslyckade gränsmöten (1934)
  • Östersunds historia (I–II, 1936)
  • Härjedalen under den stora ofreden (1937)
  • Jämtlands och Härjedalens historia (II, 1945; III, 1954)
  • Olof Högberg, Den stora vreden (minnesskrift 1955)

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).