I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Jan Stenberg och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Från dess uppkomst till dess utveckling över tid har Jan Stenberg varit föremål för debatt och kontroverser, men det har också varit en källa till inspiration och förändring. Vi kommer att analysera dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden, samt dess roll i bildandet av identitet och gemenskap. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiv som finns på Jan Stenberg, och försöka förstå dess omfattning och innebörd i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer vi att undersöka om Jan Stenberg har en positiv eller negativ inverkan på samhället och hur det kan förstås genom olika teoretiska och metodologiska ansatser. I slutändan syftar den här artikeln till att ge en komplett och balanserad bild av Jan Stenberg, så att läsaren kan bilda sig en välgrundad uppfattning om detta ämne.
Jan Stenberg | |
Född | 28 juli 1939 |
---|---|
Död | 13 januari 2015 (75 år) |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Stockholms universitet, ![]() |
Sysselsättning | Affärsman, jurist |
Arbetsgivare | Ericsson (–) Scandinavian Airlines (1994–2001) |
Redigera Wikidata |
Jan Gustaf Stenberg, född 28 juli 1939 i Engelbrekts församling, Stockholm, död 13 januari 2015 i Oscars församling, Stockholm[1],[2] var en svensk jurist och företagsledare.[3]
Stenberg tog juris kandidatexamen vid Stockholms universitet 1964, och började 1967 vid Ericsson där han slutligen blev vice verkställande direktör. Åren 1994 till 2001 var han verkställande direktör för SAS.[4] Han har därefter haft ett antal styrelseuppdrag i olika företag.
Han promoverades till filosofie hedersdoktor vid Mittuniversitetet år 2010.
Jan Stenberg avled i januari 2015.[5]