Jan Garbarek
I dagens värld har Jan Garbarek blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Jan Garbarek fångat allas uppmärksamhet, genererat debatt, reflektion och analys. Med en historia som går tillbaka århundraden har Jan Garbarek lämnat en outplånlig prägel på mänsklighetens historia, och dess inflytande fortsätter att vara påtagligt idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jan Garbarek och dess betydelse i den moderna världen, analysera dess inverkan på olika områden och dess relevans för nuet och framtiden.
| Jan Garbarek | |
.jpg) Jan Garbarek live i Oslo (2016). | |
| Född | 4 mars 1947 Mysen, Østfold fylke, Norge |
|---|---|
| Bakgrund |  Oslo, Norge |
| Genrer | Jazz, klassisk musik, världsmusik. |
| Roll | Musiker, kompositör, musikproducent |
| Instrument | Saxofoner, klarinett, flöjt |
| År som aktiv | 1966 – |
| Skivbolag | ECM Records, Flying Dutchman Records |
| Artistsamarbeten | George Russell, Terje Rypdal, Bobo Stenson, Keith Jarrett, Ralph Towner, Eberhard Weber, Bill Frisell, David Torn, Gary Peacock, Hilliard Ensemble, Arild Andersen, Mari Boine, Chick Corea, Karin Krog |
| Relaterade artister | Dream, Jan Garbarek Quartet |
| Webbplats | Officiell webbplats |
Utmärkelser
Buddyprisen (1968) Riddare av första klass av Sankt Olavs orden (1998)[1] Norsk kulturråds ærespris (2004)[2] Willy Brandt-priset (2014)[3] Spellemannprisen | |
Jan Garbarek, född 4 mars 1947 i Mysen i Østfold fylke, är en norsk saxofonist som spelar jazz, klassisk musik och världsmusik.
Diskografi
- Album i eget namn
- 1967 – Til Vigdis
- 1970 – Afric Pepperbird
- 1971 – Esoteric Circle
- 1973 – Triptykon
- 1973 – Witchi-Tai-To (med Bobo Stenson)
- 1976 – Dansere (med Bobo Stenson)
- 1977 – Dis
- 1978 – Places
- 1979 – Photo with Blue Sky, White Cloud, Wires, Windows and a Red Roof
- 1980 – Aftenland
- 1980 – Magico
- 1981 – Eventyr
- 1982 – Paths, Prints
- 1983 – Wayfarer
- 1985 – It's OK to Listen to the Gray Voice
- 1987 – All Those Born with Wings
- 1988 – Legend of the Seven Dreams
- 1990 – I Took Up the Runes
- 1991 – Star
- 1992 – Ragas and Sagas (med Ustad Fateh Ali Khan)
- 1992 – Atmos (med Miroslav Vitouš)
- 1993 – Twelve Moons
- 1994 – Officium (med The Hilliard Ensemble)
- 1994 – Madar
- 1996 – Visible World
- 1998 – Rites
- 1999 – Mnemosyne (med The Hilliard Ensemble)
- 2004 – In Praise of Dreams
- 2008 – Elixir (med Marilyn Mazur)
- 2009 – Dresden (livealbum)
- 2010 – Officium novum (med The Hilliard Ensemble)
- Album med andra artister
- 1966 – Jazz Moments (med Karin Krog)
- 1968 – Joy (med Karin Krog)
- 1969 – Briskeby Blues (med Jan Erik Vold)
- 1971 – Sart (med Terje Rypdal)
- 1971 – Terje Rypdal (med Terje Rypdal)
- 1971 – Hav (med Jan Erik Vold och Terje Rypdal)
- 1973 – Red Lanta (med Art Lande)
- 1974 – Belonging (med Keith Jarrett)
- 1974 – Solstice (med Ralph Towner)
- 1975 – Luminessence (med Keith Jarrett)
- 1975 – Arbour Zena (med Keith Jarrett)
- 1977 – Ingentings bjeller (med Jan Erik Vold)
- 1977 – Of Mist and Melting (med Bill Connors)
- 1977 – December Poems (med Gary Peacock)
- 1977 – Deer Wan (med Kenny Wheeler)
- 1977 – Sol Do Meio Dia (med Egberto Gismonti)
- 1977 – Sound and Shadows (med Ralph Towner)
- 1978 – My Song (med Keith Jarrett)
- 1978 – Folk Songs (med Charlie Haden och Egberto Gismonti)
- 1980 – Nude Ants ( med Keith Jarrett)
- 1981 – Voice from the Past Paradigm (med Gary Peacock)
- 1981 – Cycles (med David Darling)
- 1983 – Vision (med Shankar)
- 1984 – Chorus (med Eberhard Weber)
- 1984 – Song for Everyone (med Shankar)
- 1986 – Making Music (med Zakir Hussain)
- 1987 – Guamba (med Gary Peacock)
- 1989 – Personal Mountains, (med Keith Jarrett, Palle Danielsson och Jon Christensen, inspelad 1979)
- 1989 – Rosensfole (med Agnes Buen Garnås )
- 1991 – Alpstein (med Paul Giger)
- 1991 – Music for Films (med Eleni Karaindrou)
- 1992 – Ragas and Sagas (med musiker från Pakistan)[4]
- 1993 – Atmos (med Miroslav Vitous)
- 1993 – Madar (med Anouar Brahem och Shaukat Hussain)
- 1994 – Officium (med The Hilliard Ensemble)
- 1995 – Caris Mere (med Stuttgarter Kammerorchester)
- 1999 – Mnemosyne (med The Hilliard Ensemble)
- 2002 – Monodia (med Kim Kashkashian)
- 2003 – Universal Syncopations (med Miroslav Vitous)
- 2012 – Sleeper (med Keith Jarrett, Palle Danielsson och Jon Christensen) (inspelad1979)
Utmärkelser
- 1968 – Buddyprisen[5]
- 1978 – Oslo bys kunstnerpris
- 1978 – Spellemannprisen, Specialpris
- 1982 – Gammleng-prisen
- 1986 – Paul Robeson-prisen
- 1991 – Lindemanprisen
- 1995 – Anders Jahres kulturpris
- 1999 – St. Olavs Orden
- 2004 – Norsk kulturråds ærespris[6]
- 2013 – Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien
Referenser
- ^ Tildelinger av ordener og medaljer, Norska kungahuset, läst: 21 februari 2023.
- ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Norsk_kulturråds_æresprisStore_norske_leksikon, läst: 16 mars 2022.
- ^ läs online, www.berlinglobal.org , läst: 16 mars 2022.
- ^ Jan Garbarek på ECM Arkiverad 13 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Bergh, Johs; Hoprekstad, Odd Egil. ”Buddy-prisen” (på norska). Store norske leksikon. Foreningen Store norske leksikon. https://snl.no/Buddy-prisen. Läst 20 december 2023.
- ^ ”Norsk kulturråd - Æresprisen”. Arkiverad från originalet den 11 september 2009. https://web.archive.org/web/20090911095919/http://www.kulturrad.no/om_oss/aeresprisen/. Läst 24 oktober 2009.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jan Garbarek.- Officiell webbplats
