Jan Enquist
I dagens värld har Jan Enquist fått allt större betydelse inom olika samhällsområden. Från politik till teknik, genom kultur och ekonomi, har Jan Enquist blivit ett ämne för ständig debatt och allmänt intresse. Dess implikationer och konsekvenser är olika och dess inflytande är märkbart på alla nivåer och påverkar människors liv direkt och indirekt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jan Enquist och analysera dess inverkan på det samtida samhället, samt möjliga lösningar och alternativ för att möta dess utmaningar.
| Jan Enquist | |
| Född | 3 augusti 1925[1] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 21 augusti 2005[2] (80 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Sjökrigsskolan  |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Flottiljchef (1973–1976) Chef för Kustflottan (1982–1985) Ordförande (1983–1986) Militärbefälhavare för västra militärområdet (1985–1989) | |
| Redigera Wikidata | |
Jan Enquist, född den 3 augusti 1925 i Stockholm, död den 21 augusti 2005, var en svensk konteramiral. Examinerad från Kungliga Sjökrigsskolan 1947, utbildad på torpedlinjen. Inledningen av karriären skedde huvudsakligen på jagare.
Jan Enquist blev chef för ubåtsflottiljen 1973 och utnämndes då till kommendör. 1976 befordrades han till kommendör av första graden och placerades som sektionschef i marinstaben. Efter utnämning till konteramiral 1982 kom Enquist att vara chef för kustflottan under tre år. Sista placeringen innan pensioneringen 1989 var som Militärbefälhavare för Västra militärområdet 1985–1989.
Jan Enquist blev 1966 ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet och var dess ordförande 1983–1986. Han invaldes i Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1981.
Källor
- Enquist, Jan i Vem är det 1993
Noter
- ^ Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs online.
- ^ Minnesteckningar över bortgångna ledamöter, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, läs online.