Termen Jan Broman är en som har fått relevans de senaste åren, eftersom den täcker ett brett spektrum av sammanhang och situationer. Från Jan Broman inom hälsoområdet till dess tillämpning inom teknikvärlden har detta koncept visat sin mångsidighet och tillämpbarhet inom olika områden. Dess inverkan har spridit sig över hela världen och genererat betydande diskussioner, forskning och framsteg. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och användningarna av Jan Broman, såväl som dess inflytande på olika aspekter av det moderna samhället.
Jan Inge Broman, född den 15 september 1965,[1][2] är en svensk fotograf och entreprenör.[2][3] Broman är känd för att tillsammans med sin bror Per Broman ha grundat Fotografiska i Stockholm[4].
Broman föddes 1965 och växte upp i Salem, Stockholms län.[2]
År 2006 startade han tillsammans med sin bror Per Broman Fotomässan[5] i Nacka Strand 2006. Tillsammans med sin bror grundade han 2010 även Fotografiska Stockholm. Han ledde öppnandet av Fotografiska Stockholm (2010), Fotografiska Tallinn[6] (2019) och Fotografiska New York[7] (2020). Broman lämnade Fotografiska under våren 2020.
Hösten 2021 lanserade Broman, tillsammans med Pelle Lydmar och fastighetsägaren Vasakronan, Sergelgatans konsthall.[8] 2022 var han med och startade Picture This[9], en digital marknadsplats för fotografi. Våren 2022 öppnade Broman,[10] tillsammans med partners från Grekland, Paradox Museum,[11] ett nöjespalats för paradoxer i Stockholm.
Broman är bosatt i Nacka kommun, och är gift och två barn.[2]