Jakob Friedrich von Abel

Jakob Friedrich von Abel är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Med sin relevans och aktualitet har det blivit ett ämne av allmänt intresse för ett brett spektrum av publik. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer inom olika områden har Jakob Friedrich von Abel skapat debatt och reflektion inom olika sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jakob Friedrich von Abel och dess inflytande på vår dagliga verklighet.

Jakob Friedrich von Abel
Född9 maj 1751
Vaihingen an der Enz, Tyskland
Död7 juli 1829 (78 år)
Schorndorf
Medborgare iTyskland
Utbildad vidTübingens universitet
SysselsättningFilosof, universitetslärare, psykolog
ArbetsgivareTübingens universitet
Württembergs evangeliska Landeskirche
BarnGustav Abel (f. 1798)
Redigera Wikidata

Jakob Friedrich von Abel, född 9 maj 1751 i Vaihingen an der Enz, död 7 juli 1829 i Schorndorf, var en tysk filosof. Han är framförallt känd för det inflytande han hade på den unge Friedrich Schiller, vars lärare (och senare vän) han var.

Abel var bland annat professor i Tübingen från 1790, men från 1811 innehade han olika kyrkliga poster.

I sin filosofi sökte Abel bevisa själens odödlighet. Han verkade också som skönlitterär författare i Sturm und Drang-stil.

Bibliografi (i urval)

  • Rede über das Genie. Werden grosse Geister geboren oder erzogen und welches sind die Merkmale derselbigen? Rede in der Herzoglichen Militär-Akademie (1776)
  • Beyträge zur Geschichte der Liebe aus einer Sammlung von Briefen Roman (1778)
  • Einleitung in die Seelenlehre (1786)
  • Plan einer systematischen Metaphysik (1787)
  • Ausführliche Darstellung über die Beweise vom Dasein Gottes (1817)

Källor

  1. ^ Merkelstiftungs familjedata, Merkelstiftung person-ID: I4754, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Württembergs evangeliska Landeskirche, Württembergische Kirchengeschichte person-ID: 5, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
  5. ^ s. 248, läs online, läst: 29 mars 2022.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Auktoritetsdata