I den här artikeln kommer vi att undersöka vilken inverkan Jakob Ankarcrona har haft på olika områden i samhället. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan, har Jakob Ankarcrona satt en betydande prägel på vårt sätt att leva och relatera. Från dess uppkomst till nutid har Jakob Ankarcrona varit föremål för debatt och reflektion, vilket genererat både beundran och kontroverser. Genom denna analys kommer vi att försöka djupare förstå vilken roll Jakob Ankarcrona spelar i våra liv, och hur det har påverkat vårt sätt att tänka, agera och känna.
| Jakob Ankarcrona | |
| Född | Jakob Christophers[1] 4 maj 1693[1] Karlskrona[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 21 april 1755[1] (61 år) Karlskrona, Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Politiker[1], handlande[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] | |
| Maka | Marie Juliane Weijlandt (g. 1717–1755, personens död)[1] |
| Barn | 10 |
| Föräldrar | Thore Christophers[2][1] Cecilia von Schoting[2][1] |
| Släktingar | Theodor Ankarcrona (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Jakob Ankarcrona, tidigare Christophers, född 4 maj 1693 i Karlskrona, död 21 april 1755, var en svensk handlande, riksdagsledamot och politiker.
Jakob Ankarcrona föddes 1693 i Karlskrona och var son till handlanden och rådmannen Thore Christophers (1655–1710) och Cecilia von Schoting (1667–1699). Han arbetade som handlande i Karlskrona och fick senare assessors fullmakt. Han adlades 1751 till Ankarcrona och avled 1755.[3]
Ankarcrona var riksdagsledamot för borgarståndet i Karlskrona vid riksdagen 1731.[3]
Han gifte sig 1717 med Maria Juliana Weijlandt (1695–1765).[3] De var svärföräldrar till Johan Henrik Ferber.