I dagens artikel ska vi ta upp ämnet Jakob Åkerhielm (1701–1759), en fråga som har skapat stort intresse i dagens samhälle. Jakob Åkerhielm (1701–1759) är ett ämne som har varit föremål för debatt och kontroverser på senare tid, och det är avgörande att förstå dess betydelse och inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Jakob Åkerhielm (1701–1759), från dess ursprung och historia till dess relevans idag. Dessutom kommer vi att diskutera de olika synpunkter och åsikter som finns kring Jakob Åkerhielm (1701–1759), i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av detta mycket relevanta ämne. Gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Jakob Åkerhielm (1701–1759) och upptäck allt detta nummer har att erbjuda!
Jakob Åkerhielm, född 10 maj 1701 på Bergsäng, död 21 maj 1759 i Stockholm, var en svensk advokat.
Han var son till bergmästaren Jakob Hertzen och Elisabet de Besche (1679-1760) som var dotter till bruksägaren Gillis de Besche (1624-1709). Åkerhielm var gift första gången 1730 med Margareta Elisabet Dahlborg (död 1740) som var dotter till kaptenen Carl Dahlborg och från 1753 gift med Maria Magdalena Dahlberg (1724-1766). Han blev far till fem barn.
Åkerhielm blev student vid Uppsala universitet 1717, han var därefter verksam som vice häradshövding innan han etablerade sig som advokat i Stockholm. Han utgav bland annat Sveriges rikes lag, ställd i alexandrinsk vers 1748[1][2].