I dagens värld har Jacques-François Blondel blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och samhällsskikt. Oavsett om vi talar om Jacques-François Blondel på ett personligt, professionellt eller socialt plan är dess betydelse och relevans obestridlig. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Jacques-François Blondel varit föremål för debatt, reflektion och studier av både experter och entusiaster. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta och aktuella aspekterna av Jacques-François Blondel, såväl som dess inflytande på vårt dagliga liv. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Jacques-François Blondel!
Jacques-François Blondel | |
![]() | |
Född | 8 januari 1705 Rouen[1], Frankrike |
---|---|
Död | 9 januari 1774 (69 år) Paris[2] |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Arkitekt[3][4][5], encyklopedist, stadsplanerare[4] |
Maka | Manon Balletti |
Släktingar | François Blondel[6] |
Redigera Wikidata |
Jacques-François Blondel, född 8 januari 1705 i Rouen, död 9 januari 1774 i Paris, var en fransk arkitekt. Han var brorson till François Blondel.
Blondes kombinerade som arkitekt de stora massorna med viss tyngd, såsom i stadshuset och biskopspalatset i Metz. Sin största betydelse fick han som lärare, och öppnade 1739 en privat arkitekturskola i Paris som blev mycket besökt. 1756 blev han professor vid arkitekturakademin i Paris. Blondel skrev en bok om lustslott (1737), och utgav L'architekcture française (1752-56), som är pedagogiskt och historiskt betydande, samt Cours d'architecutre civile (9 band, 1771-77). Blondel är representerad vid bland annat Nationalmuseum[7].