Jacques-François Blondel

I dagens värld har Jacques-François Blondel blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och samhällsskikt. Oavsett om vi talar om Jacques-François Blondel på ett personligt, professionellt eller socialt plan är dess betydelse och relevans obestridlig. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Jacques-François Blondel varit föremål för debatt, reflektion och studier av både experter och entusiaster. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta och aktuella aspekterna av Jacques-François Blondel, såväl som dess inflytande på vårt dagliga liv. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Jacques-François Blondel!

Jacques-François Blondel
Född8 januari 1705
Rouen[1], Frankrike
Död9 januari 1774 (69 år)
Paris[2]
Medborgare iFrankrike
SysselsättningArkitekt[3][4][5], encyklopedist, stadsplanerare[4]
MakaManon Balletti
SläktingarFrançois Blondel[6]
Redigera Wikidata

Jacques-François Blondel, född 8 januari 1705 i Rouen, död 9 januari 1774 i Paris, var en fransk arkitekt. Han var brorson till François Blondel.

Blondes kombinerade som arkitekt de stora massorna med viss tyngd, såsom i stadshuset och biskopspalatset i Metz. Sin största betydelse fick han som lärare, och öppnade 1739 en privat arkitekturskola i Paris som blev mycket besökt. 1756 blev han professor vid arkitekturakademin i Paris. Blondel skrev en bok om lustslott (1737), och utgav L'architekcture française (1752-56), som är pedagogiskt och historiskt betydande, samt Cours d'architecutre civile (9 band, 1771-77). Blondel är representerad vid bland annat Nationalmuseum[7].

Källor

Noter

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014.
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.
  3. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  4. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 148857, läst: 1 april 2021.
  5. ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.
  6. ^ Louis-Gabriel Michaud, Biographie universelle ancienne et moderne : Histoire, par ordre alphabétique, de la vie publique et privée de tous les hommes qui se sont fait remarquer par leurs écrits, leurs actions, leurs talents, leurs vertus ou leurs crimes., vol. 4, 1811, s. 452.
  7. ^ Nationalmuseum