Jaakko Numminen

I dagens värld är Jaakko Numminen ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på sin relevans idag, dess påverkan på samhället eller dess historiska betydelse, har Jaakko Numminen lyckats positionera sig som ett ämne av allmänt intresse inom de sociala, kulturella, politiska och ekonomiska sfärerna. Under åren har Jaakko Numminen varit föremål för många studier, debatter och kontroverser, vilket lett till ökad förståelse och analys av dess olika dimensioner. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Jaakko Numminen och dess implikationer i våra dagliga liv, med syftet att belysa ett ämne som fortsätter att generera stort intresse och nyfikenhet i dagens samhälle.

Jaakko Numminen.

Jaakko Mauri Numminen, född 22 oktober 1928 i Vasa, död 19 september 2022 i Helsingfors, var en finländsk kulturpolitiker.

Numminen blev student 1947, filosofie kandidat 1951 och filosofie magister 1957. Han var chef för undervisningsministeriets högskolebyrå 1966–1970, chef för högskole- och vetenskapsavdelningen 1970–1972 samt undervisningsministeriets kanslichef 1973–1994. Han verkade under senare delen av 1960-talet för en demokratisering av högskoleförvaltningen; innehade posten som undervisningsminister i Teuvo Auras ministär 1970 (regeringen Aura I).

Numminen var ordförande i delegationen för Johan Vilhelm Snellmans samlade arbeten 1982–1998 och har innehaft talrika förtroendeuppdrag främst inom kultursektorn. Bland hans arbeten märks Suomen nuorisoseuraliikkeen historia (1961) och Valtioneuvoston ongelmia (1985, svensk översättning: Hur Finlands regeras, samma år). Han tilldelades ministers titel 1999 och erhöll även flera hedersdoktorat. År 2020 publicerade han sina memoarer i två delar, över 950 sidor.

Utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Ministeri Jaakko Numminen on kuollut (finska)
  2. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3969, läst: 12 september 2023.
  3. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1971, s. 16 .
  4. ^ läs online, www.forseti.is , läst: 12 september 2023.
  5. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1978, s. 22 .
  6. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 4 juni 1982, s. 19 .
  7. ^ läs online, president.ee , läst: 12 september 2023.