I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i ämnet Jørgen Steensen Brahe, utforska dess olika aspekter och dess relevans i dagens samhälle. Jørgen Steensen Brahe är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder, och dess betydelse har ökat de senaste åren. Genom den här artikeln hoppas vi kunna erbjuda en bred och detaljerad översikt av Jørgen Steensen Brahe, vilket ger våra läsare möjlighet att få djupare kunskap om detta ämne och dess inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess implikationer inom olika områden kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som gör att våra läsare bättre kan förstå Jørgen Steensen Brahe och dess implikationer i dagens samhälle.
| Jørgen Steensen Brahe | |
| Född | 22 maj 1585 |
|---|---|
| Död | 12 februari 1661 (75 år) |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Barn | Steen Jørgensen Brahe (f. 1623) Preben Brahe (f. 1627) |
| Föräldrar | Steen Brahe Birgitte Ottesdatter Rosenkrantz |
| Släktingar | Otte Steensen Brahe (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Dannebrogorden (1633) | |
| Redigera Wikidata | |
Jørgen Steensen Brahe, född den 22 maj 1585, död den 12 februari 1661, var en dansk adelsman, son till Steen Ottesen Brahe, far till Steen Jørgensen Brahe.
Brahe var sedan 1617 lensmand på Hagenskov och ägde dessutom sju stora gods på Fyn (bland dem Hvedholm), där han var så mäktig, att allmogen kallade honom "den lille kungen på Fyn".
Brahe blev riksråd 1644. Han efterlämnade en samling dagboksanteckningar, utgivna 1845 av Vedel Simonsen i Jørgen Brahes levnedsbeskrivelse.