Jörgen Fogelquist

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Jörgen Fogelquist, analysera dess utveckling över tid och dess relevans i det samtida samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Jörgen Fogelquist spelat en avgörande roll inom olika områden och påverkat människor, samhällen och kulturer runt om i världen. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka höjdpunkterna i Jörgen Fogelquist, från dess bidrag i det förflutna till dess framtida implikationer, och erbjuda ett heltäckande utseende som gör det möjligt för läsare att till fullo förstå vikten av Jörgen Fogelquist idag.

Jörgen Fogelquist
Född7 juni 1927
Mariestad i dåvarande Skaraborgs län
Död27 februari 2005 (77 år)
Lunds Allhelgonaförsamling, Skåne
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragKonstnär
MakaIngegerd Kalling
(1950–1959)
Ann-Marie Gyllenspetz
(1959–1999)
Detalj av Med Örnen mot polen (1981) på Västertorps tunnelbanestation

Jörgen Birger Roland Fogelquist, född 7 juni 1927 i Mariestad i Skaraborgs län, död 27 februari 2005 i Lunds Allhelgonaförsamling, Skåne län, var en svensk konstnär.

Biografi

Jörgen Fogelquist växte upp i Mariestad och studerade på Konstfackskolan 1945–1949, Académie Libre i Stockholm 1950–1951 och Konstakademien 1951–1956. Han har blivit känd inte minst för grafik och ett femtiotal offentliga utsmyckningar i olika material.

Via den konkreta konsten med omväxlande kurviga och rätlinjiga former gick Fogelquist mot en abstrakt expressionism. Hans målningar präglas av snabba rörelser, överraskande infall och ett intensivt färgspel. Ett av de intressantare bland hans monumentala verk är en väggmålning i maskinhallen i dåvarande Svenska Tobaks AB i Malmö, kombinerad med färgsättning av hela fabriksmiljön (1964–1968).

Familj

Jörgen Fogelquist var son till folkskolläraren Ragnar Fogelquist och Hillevi Rohlin.

Han var 1950–1959 gift med Ingegerd Kalling (född 1928) och från 1959 gift med skådespelerskan Ann-Marie Gyllenspetz till hennes död 1999. Han var större delen av sitt liv bosatt i Lund och är begravd där på Norra kyrkogården.

Offentliga verk i urval

  • Stucco lustro-fris för Stockholms Sparbank (1956)
  • Tur och retur (1957-62), två väggpartier i T-banestation T-Centralens västra biljetthall, Stockholm. Bemålade spanska kakelplattor.
  • Reliefer i betong i tre entréer (1965) på Bennets väg 7 i Rosengård, Malmö
  • Väggmålning samt färgsättning av fabrikslandskap (1967), Frans Suell-tobaksfabriken i Malmö
  • Singlande slant (1967), polykrom stålskulptur, Sunnanvägen, Klostergården i Lund
  • Mobil svajmast med plexiglasklot (1967), daghem vid Bjerredsparken i Lund
  • Kommunikation människor emellan (1976), stålskulptur vid Posten Ban i Malmö
  • Med Örnen mot polen (1981), två väggpartier i uppgången till östra biljetthallen i Västertorps tunnelbanestation, södra Stockholm
  • Årtag (1987), stucco lustro i regeringskansliet, Rosenbad, Stockholm
  • Figur och figuranter, relief, Magnarpsskolan i Ängelholm
  • Ristningar på kakelplattor på pelare (2000), västra biljetthallen på T-Centralen, Stockholm
  • Vägen för och genom A,Lindängsskolan, Munkhättegatan 51 i Malmö

Fogelquist är representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum.

Litteratur

  • Jan Torsten Ahlstrand, Folke Edwards och Mailis Stensman: Jörgen Fogelquist - Spår & Tecken. Skissernas Museum, Lund 1999
  • Lars-Göran Oredsson: Jörgen Fogelquist och det egenartade i Konstperspektiv 1983:2, Malmö, ISSN 0347-4453

Jörgen Fogelquists stipendium

Jörgen Fogelquists stipendiefond har delat ut ett stipendium år 2008 till Astrid Sylwan.

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Jan Torsten Ahlstrand på webbplatsen ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811151822/http://www.galleripalm.se/galleripalm/3.0/konstnarer/JorgenFogelquist.htm. Läst 19 november 2008.  läst 2008-11-19
  3. ^ Bra Böckers lexikon, 1975
  4. ^ FOGELQUIST, JÖRGEN B R, konstnär, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 394.
  5. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  6. ^ Svenska Filminstitutets Svensk Filmdatabas.
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 2 december 2017. https://web.archive.org/web/20171202053041/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/2377. Läst 1 december 2017. 
  9. ^ Dagens Nyheter 2008-12-05